Resultatet av samarbetet med Nicaragua.
Foto: David Isaksson, Global Reporting.

Foto: David Isaksson, Global Reporting.

Nyhet

Resultatet av samarbetet med Nicaragua

Publicerad: den 18 februari 2010

Uppdaterad: den 17 mars 2010

Efter drygt trettio år är det dags att fasa ut det svenska biståndet till Nicaragua. Vad fungerade bra, vilka resultat har uppnåtts och vilka erfarenheter kan föras vidare? Detta är något av det som kommer att diskuteras vid de slutseminarier som genomförs i Sverige och Nicaragua under våren.

Den 25/2 genomförs ett heldagsseminarium i Nicaragua där många av Sveriges samarbetspartners kommer att medverka. I Sverige planeras ett seminarium på Sida den 21/4.

– Seminarierna är en möjlighet för våra samarbetspartners att diskutera och visa vad de åstadkommit, samtidigt som det skapar möjlighet för dem att få kontakter med varandra och med framtida partners, säger Maria Tegborg som är chef för Sida-kontoret i Nicaragua.

Ett viktigt fokus blir att blicka framåt och se hur erfarenheterna från Nicaragua kan utnyttjas på andra håll. En del konkreta områden finns redan, som t ex när det gäller erfarenheterna från bostadssektorn som nu förs vidare till bland annat Zimbabwe.

Vilka resultat kan man då se av samarbetet mellan Sverige och Nicaragua?

Under det senaste året har det genomförts flera utvärderingar och analyser där man sökt komma fram till just detta. En resultatanalys (outcome assessment) för åren 2001-2007 visar att biståndet överlag bidragit till att uppnå de mål som satts upp far samarbetet, särskilt på det lokala planet. En sektor där man kunnat se goda resultat är rättsområdet där polissamarbetet mellan Sverige och Nicaragua fungerat väldigt bra. Ett annat framgångsrikt område är stödet till småbönder i landets norra delar som inneburit att många familjer kunnat öka sin produktion och därmed minska fattigdomen.

De senaste åren har flera studier och granskningar genomförts av biståndet till Nicaragua. Carin Zetterlund Brune är hälsohandläggare på biståndskontoret i Nicaragua. Hon menar att det svenska biståndet till sex nicaraguanska landsting (PROSILAIS) bidragit till utvecklingen av en långtidsplan för hälsosektorn. Genom detta har man lagt grunden för ett sektorbudgetstöd där flera givare samordnar sitt finansiella stöd – vilket bidragit till ett mer effektivt bistånd.

– Sverige har bidragit till att stärka kapaciteten och ledarskapet hos hälsoministeriet genom fokus på god planering och uppföljning, samt decentraliserade beslutsprocesser, berättar Carin Zetterlund Brune.

Vad innebär då allt det här konkret, i människoliv räknat?
Hälsoministeriet i Nicaragua har som ett av sina högsta mål att minska mödradödligheten. En yrkesgrupp som verkligen medverkar till detta är barnmorskorna. För att stödja detta arbete har Sverige under flera år gett stöd till landets första barnmorskeutbildning.

– Hittills har 364 barnmorskor utexaminerats vid sju nicaraguanska universitet och högskolor, med handledning av Karolinska Institutet. Fler är på väg genom sina utbildningar och på längre sikt tror jag att de kommer att spela en mycket viktig roll, fortsätter Carin Zetterlund Brune.

Det svenska stödet till hälsovården i Nicaragua är nästan lika gammalt som hela biståndet.  Men samtidigt har samarbetet genomgått stora förändringar: Från att i början framför allt bidragit till den fysiska uppbyggnaden av sjukhus och hälsovårdscentraler ligger fokus idag mer på folkligt deltagande och på att stärka tillgången till hälsovård för landets fattiga.

– De senaste åren har vi haft ett starkt fokus på barns rättigheter och barns rätt till en hälsosam miljö i sina skolor, liksom det som i biståndssammanhang brukar kallas sexuell och reproduktiv hälsa och de rättigheter som är förknippade med detta. Inte minst frågan om abort som idag är helt förbjuden i Nicaragua, konstaterar Carin Zetterlund Brune.

 


 

Sidansvarig:

Fördjupad information

Läs mer om samarbetet mellan Sverige och Nicaragua i två aktuella studier.
 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.