Drygt 1,3 miljarder biståndskronor går till insatser som genomförs i samarbete med svenska myndigheter*.
– Det är en väsentlig del, konstaterade Anders Nordström i sitt inledningsanförande. Vi träffas här nu för att kunna ta ett steg vidare. Vi måste se var vi står och vart vi ska. Vad kan vi bidra med på Sida, vilka behov har ni och vad kan ni bidra med?
Anders Nordström återgav naturliga områden för samarbete som också är prioriterade i svenskt utvecklingssamarbete. Det kan handla om fred och säkerhet, klimatfrågor eller mänskliga rättigheter och demokrati. Han nämnde polismyndigheten som funnits med under flera år på den globala arenan och som Sida samarbetat med i flertal länder, som Nicaragua och Sydafrika.
Torgny Holmgren, chef för UD´s utvecklingspolitiska enhet, deltog också under dagen och påminde om att politiken för global utveckling står på två ben: biståndet och samstämmighetspolitiken. Sex globala utmaningar är utgångspunkten för arbetet; förtryck och ekonomiskt utanförskap, migrationsströmmar, klimatförändringar, konflikt och sviktande situationer samt smittsamma sjukdomar. Bara bistånd räcker inte för att möta dessa utmaningar, menade han.
– Biståndet spelar en central roll men ska komplettera insatser inom dessa områden. Sida ska kunna stödja andra myndigheter genom att ge råd och se utvecklingsperspektiv i exempelvis miljö- och klimatpolitiken, sa han.
Idéer och kunskap måste överföras i alla led och frågan blir då hur detta konkret ska gå till och vad som kan sätta krokben för viljan till att öka samverkan? Georg Andrén, chef för AKTSAM på Sida, ställde tre centrala frågor till myndighetsrepresentanterna. Står PGU-uppdraget i konflikt med ert kärnuppdrag? Är styrinstrumenten från regeringskansliet tydliga? Hur ser era förutsättningar ut för engagemang inom ramen för politiken för global utveckling?
Under en timmes gruppdiskussioner utkristalliserade sig två klara hinder; styrning och finansiering. Ett stort mått av vilja och kompetens finns, men för en del myndigheter är det inte tydligt nog från regeringen vad de måste åstadkomma. Likaså finns inte medlen och det upplevs som ett problem att ta av kärnverksamhetens budget.
En del myndigheter har dock kommit långt i att genomföra uppdraget med PGU. Fiskeriverket har till exempel arbetat med utvecklingsfrågor sedan sjuttiotalet och på så vis naturligt kommit in på banan som expert på fiskerifrågor och förvaltning av naturresurser. Efter mötet berättar Staffan Larsson, Fiskeriverkets rådgivare för internationella frågor, att han och hans kollegor försöker tillämpa ett globalt utvecklingsperspektiv kring olika ställningstagande inom deras kompetensområde, framför allt i EU-samarbetet.
– Vi har även tagit fram ett förslag till en PGU policy som vi presenterat för Jordbruksdepartementet, säger han på telefon några dagar senare.
Verket har samverkat med Sida i olika insatser, exempelvis för att stärka regionalt samarbete för forskningen och fiskeriförvaltning i Väst- och Östafrika. Staffan Larsson menar att detta har inneburit goda förutsättningar för deras arbete inom politiken för global utveckling. Det har öppnat dörrar för kontakter och även underlättat rollen som medspelare i EU-kommissionens verksamhet.
– Biståndet har hela tiden varit som ett komplement och skapat synergier för vårt internationella arbete, säger han.
Staffan Larsson ser att Fiskeriverket har kopplingar till samtliga sex globala utmaningar som PGU:n innehåller. Han ser klara länkar till miljö- och klimatfrågorna men även till konfliktfrågorna. I framtiden ser han också en ökad samverkan med andra myndigheter som tangerar samma frågor, exempelvis Migrationsverket.
– Men för att uppnå sådant samarbete och kunskapsutbyte måste man nog borra djupare och då räcker inte två timmars diskussioner en eftermiddag.
Anne Kullman, myndighetssamordnare på Sida, var nöjd med eftermiddagen. Framför allt gav diskussionerna mycket att jobba vidare med.
– Nu ska vi se hur vi kan gå vidare med våra möten. Det kan handla om att träffas inom specifika områden i mindre grupper men vi behöver också samverka gemensamt, bland annat i myndigheternas dialog med regeringen. Vi behöver visa vilka hinder vi ser och be om tydlighet i styrningen, exempelvis i regleringsbreven. Vi behöver också peka på osäkerheten kring finansiering för att genomföra politiken för global utveckling.
* Med svenska myndigheter menas stat, kommun, landsting, regionala och statliga universitet till vilka 1,3 miljarder betalades ut förra året.
Läs mer om Politiken för Global Utveckling.
