Nyhet

Rwanda och Sida fortsätter samarbetet för fred och stabilitet

Publicerad: den 26 februari 2010

Uppdaterad: den 1 mars 2010

I slutet av december 2009 kom Sida överens med den rwandiska regeringen om att stödja landets program för demobilisering och återanpassning av före detta stridande. Det treåriga programmet är den sista fasen av ett nationellt initiativ som påbörjades 1997, fyra år efter folkmordet i Rwanda.

Strax före julhelgen 2009 undertecknade Sidas Country Director för Team Rwanda-Burundi ett avtal med Rwandas regering om att stödja landets nationella program för demobilisering och återanpassning av före detta stridande. Det treåriga så kallade Demobilisation and Reintegration Programme phase III (RDRP III), som löper fram till slutet av 2012, är den tredje och sista fasen av ett nationellt initiativ för avrustning, demobilisering och återanpassning.

Före detta  kombattanter som delta i demobiliseringsprogrammet. Foto: Rwanda Demobilisation and Reintegration Commission  Före detta kombattanter
som deltar i
demobiliserings-
programmet.
 

Programmet vänder sig till två grupper. Den ena gruppen består av omkring 5 500 rwandiska medlemmar av de beväpnade grupper som verkar i östra Demokratiska Republiken Kongo. FN:s fredsbevarande styrka MONUC ansvarar för dessa gruppers avväpning och repatriering. Den andra gruppen består av cirka 4 000 medlemmar av Rwandas reguljära styrka, eller Rwandan Defence Forces.

Målet med programmet är att bidra till konsolidering av fred och stabilitet i den så kallade Stora sjöregionen, framförallt i Rwanda och Demokratiska Republiken Kongo (DRC). Gerillagruppen Democratic Force for the Liberation of Rwanda, som de flesta av de rwandiska stridande i DRC tillhör, är i dag en uppenbar källa till konflikt och osäkerhet i de östra delarna av landet.

I praktiken handlar den tredje fasen av programmet om att underlätta för före detta stridande att återgå till ett civilt liv genom att bistå med utbildning och information samt ekonomiskt och socialt stöd. Speciellt utsatta personer – som exempelvis barnsoldater, kvinnliga före detta stridande och före detta kombattanter med funktionsnedsättning – ska erbjudas ett särskilt stöd.

Programmet leds av en nationell kommission som erhåller tekniskt och finansiellt stöd från Världsbanken. Det svenska bidraget på totalt 30 miljoner kronor kanaliseras via en så kallad Multi Donor Trust Fund (MDTF), som hanteras av Världsbanken. Sveriges dialog och uppföljning av programmet sker gemensamt med övriga MDTF-givare, det vill säga Tyskland och Holland.

Sida bidrog med regionalt stöd även till den förra fasen av Demobilisation and Reintegration Programme (RDRP II), som ingick i ett större program för Stora sjöregionen. Då kunde uppemot 42 000 före detta stridande demobiliseras, berättar Molly Sundberg på Sidas kontor i Kigali, Rwanda.

– Nästan alla förväntade resultat av programmet uppnåddes. Den fasen karaktäriserades av ett starkt nationellt ägarskap, institutionell kapacitet och förmågan att anpassa sig till förändrade omständigheter, säger Molly Sundberg.

– Men programmet underskattade svårigheten att nå ut till beväpnade grupper i Demokratiska Republiken Kongo, och var också sent med att tillgodose behov som var kopplade till återanpassningsfasen. Till exempel när det handlade om att erbjuda ett tillräckligt utbud av yrkesutbildningar och integrera lokala myndigheter.

Viktiga frågor under den kommande avtalsperioden blir de sårbara gruppernas behov, deltagande och kvalitativ resultatuppföljning. Även kommissionens samarbeten och relation till andra myndigheter, aktörer och politikområden förväntas bli viktiga.

Sidas stöd till programmet sorterar under samarbetsområdet Demokratisk samhällsstyrning, vilket är fastställt i den nyligen antagna samarbetsstrategin för Rwanda. Sida arbetar sedan många år med mänskliga rättigheter, demokrati och försoning i Rwanda. Insatser för hållbar fred och mänsklig säkerhet på både nationell och regional nivå är en viktig del i denna process.

Stödet ska hanteras gemensamt av Teamets samhällsstyrningsexperter som är placerade i både Stockholm och Rwanda. Enligt ett nyligen fattat regeringsbeslut ska Sidas sektionskansli i Kigali snart uppgraderas till ambassad.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.