När offentliga medel stjäls för privat vinning betyder det mindre resurser till skolor, sjukhus, vägar och vattenreningsanläggningar. Korruption gör att falska eller undermåliga läkemedel kommer ut på marknader, och farligt avfall dumpas i haven. Ofta är det fattiga och sårbara grupper som drabbas värst. Vi vet också att korruption har allvarliga konsekvenser för demokrati och riskerar att underminera rättsstaten. Korruptionen kan också äventyra säkerheten både nationellt och internationellt. Som vi har sett under de senaste åren, kan den även ha en allvarlig inverkan på de internationella finansiella systemen.
Länder utvärderar varandras anti-korruptionsarbete
Men korruption är inte någon stor opersonlig kraft, dess strukturer byggs genom människors medvetna beslut och handlingar, motiverade av girighet eller akuta behov. Det finns inga enkla lösningar – men det finns verktyg att ta till. FNs konvention mot korruption som trädde i kraft 2005 är ett starkt rättsligt instrument för att främja integritet och bekämpa korruption nationellt och internationellt. I september 2010 hade 146 stater tillträtt konventionen. En ny och i FN-sammanhang unik mekanism för översyn av konventionens tillämpning beslutades vid den senaste partskonferensen i Doha. Det innebär att från och med nu kommer stater att bedömas utifrån de åtgärder de faktiskt vidtar för att bekämpa korruption, inte bara de löften som de ger.
Översyn sker genom så kallad peer review, alltså att staterna utvärderar varandra. Sverige ratificerade FN-konventionen 2007 och samma år granskades för första gången vår tillämpning av konventionen av Nederländerna och Peru inom ramen för en pilotgranskning. Vi kommer att granskas igen enligt den nya processen år 2012. Bland de länder som granskas i den första ordinarie översynsomgången 2010/2011 ingår flera av Sidas samarbetsländer bl.a Zambia, Uganda, Rwanda, Burundi, Bangladesh, Indonesien och Ukraina.
Inom ramen för översynsmekanismen finns också förutsättningar för länderna att identifiera behov av tekniskt bistånd för tillämpningen av konventionen. Sverige och andra biståndsgivare har framfört vikten av att sådant tekniskt bistånd tillhandahålls på ett samordnat och integrerat sätt. Förutsättningen är att det finns fungerande samordningsmekanismer för utvecklingssamarbete i länderna.
Konventionen är i första hand ett instrument för staterna själva att förbättra sitt anti-korruptionsarbete, men ger också ett utmärkt ramverk för Sida och andra biståndsgivare både vad gäller riskbedömning och analys. Dessutom ger den förutsättningar för att samordna det utvecklingssamarbete som direkt eller indirekt syftar till att förebygga eller bekämpa korruption.
Sida deltar aktivt i det internationella arbetet kring konventionen och dess tillämpning. Konventionen i sig kommer inte råda bot på korruptionen i världen men väl ge en plattform och struktur att utgå ifrån. En sammanfattning av huvuddragen i FN-konventionen och tips på hur den kan användas i internationellt utvecklingssamarbete finns i U4 Anti-Corruption Resource Centres Brief September 2010:6.”UNCAC in a Nutshell”
Läs mer om hur vi arbetar för att motverka korruption..
