Åsa Wallton och Andrew Mack ledde seminariet på Sida om Human Security Report
Foto: Ana Spross/Sida

Åsa Wallton och Andrew Mack ledde seminariet på Sida om Human Security Report Foto: Ana Spross/Sida

Nyhet

Hur skapas fred på 2000-talet?

Publicerad: den 14 december 2010

Uppdaterad: den 14 januari 2011

Antalet fullskaliga konflikter har minskat med 77% sedan slutet av kalla kriget, och dödstalen orsakade av krig har minskat ännu mer sedan 1950. Betyder detta att krig är föråldrat? Vid ett seminarium på Sida förhandspresenterades 2009/2010 års Human Security Report, och den nya statistiken sattes in i ett sammanhang.

Seminariet arrangerades av Sidas avdelning för mänsklig säkerhet och modererades av Åsa Wallton.

Rapporten, som delvis finansierats av Sida, introducerades av Andrew Mack, huvudförfattare och chef för Human Security Research Project  , Samuel Fraser University. Han sade att ekonomisk utveckling är ett kraftfullt verktyg för konfliktförebyggande, och den våg av internationell aktivism inriktad på att stoppa och förhindra krig har varit en viktig drivkraft för minskningen av konflikter i världen:

- Det finns en stigande våg av demokratisering globalt, ca 60% av världens länder är demokratier idag. Ju mer beroende länder är av varandra, desto mindre sannolikt är det att de går i krig. En ökande internationell medvetenhet påverkar också. Fredsbevarande organisationer, inom FN-systemet så väl som utanför detta, har mer än fördubblats sedan slutet av kalla kriget och antalet länder som bidrar med trupper till fredsbevarande uppdrag har ökat kraftigt. Det internationella samfundet spelar en viktig roll. Även kontroversiella fall som när USA tog beslutet att gå i krig med Irak och först ägnade stora ansträngningar att försöka vinna samtycke för beslutet i FN, visar betydelsen av det internationella samfundet.

Rapporten pekar också på ett samband mellan ökande BNP per capita och minskande antal konflikter. I Ostasien har BNP ungefär fördubblats sedan 1979, medan antalet konflikter nära halverats.

Krig är mindre dödliga

Andrew Mack förklarade att typen av krigföring har förändrats mot färre militära ingripanden i konflikter och, inte minst, att hälsovårdsinsatser under fredstid räddar liv i krigstid. Humanitärt bistånd har tredubblats sedan slutet av kalla kriget, och barnadödligheten i krigstid har minskat i 90% av fallen.

Inte alla trender i rapporten är positiva.

- Även om antalet krig och inbördeskrig har minskat drastiskt, dödligheten i konflikter gått ned och BNP och demokratisering fortfarande ökar globalt, finns det nya hot att överväga. Om vi tittar på fyra av de fem svåraste konflikterna idag involverar de islamistiska rebeller. Över 25% av konflikterna som startade mellan 2004 och 2008 har förknippats med religiöst politiskt våld. Effekterna av den globala ekonomiska krisen för utvecklingsländerna riskerar att öka risken för politisk instabilitet och därmed krig, och krig har blivit svårare att avsluta, säger Andrew Mack.

Hur kan givarna främja fred?

Ewa Werner Dahlin, tf chef för avdelningen för konflikt- och postkonfliktländer på Sida sade att FN:s fredsbevarande uppdrag har blivit alltmer flerdimensionellt, och inkluderar statsbyggande element som allmänna val. Detta är en positiv utveckling, säger Eva Werner Dahlin. När det gäller Sida och andra bilaterala givare ingår avväpning, demobilisering och återanpassning samt reformer av säkerhetsssektorn i allt högre grad i landstrategierna.

Hon fortsatte:

- Det handlar inte bara om finansiering, utan också om politisk vilja. För att hantera betydelsen av straffrihet och försoning är den internationella brottmålsdomstolen (ICC) mycket viktigt, och ICC bör engageras mycket mer. När det gäller fredsskapande insatser krävs att regionala organisationer, EU och internationella frivilligorganisationer inkluderas och samordnas mer med FN-insatserna. Andra viktiga instrument för att skapa fred är fonder med flera givare och att skapa utrymme genom dialog och genom att involvera fler aktörer.

Är rapportens definitioner av krig och fred för snäva?

Petra Tötterman Andorff från Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet pekade på att rapporten spelar en viktig roll för att hjälpa oss lära känna och förstå orsakerna till fred, och att göra dem till politik. Hon menar dock att rapportens definitioner av krig och fred är för snäva, och föreslog att fredsrörelsen bör ifrågasätta relevansen av dessa definitioner.

- Under de senaste 50 åren har fler kvinnor och flickor dött bara för att de är kvinnor, än det sammanlagda antalet manliga soldater som dött till följd av konflikter och krig under 1900-talet. Enligt Uppsala Conflict Database anses en konflikt ha inträffat om striderna orsakat minst 25 dödsfall i strid under ett år. Samtidigt dör 14 000 kvinnor av våld i hemmet varje år, bara i Ryssland.

 Krig och konflikter leder till lidande för hela befolkningen, men våld påverkar män och kvinnor olika. Det är problematiskt att analysera konflikter utan att ta med ett jämställdhetsperspektiv, eftersom det innebär att slutsatserna inte kommer att tillhandahålla en lösning på många av säkerhetsproblemen. Senaste rapporterna från DR Kongo hävdar att våldtäkt och sexuell tortyr används som en krigsstrategi.

- Våldtäkt och sexuell tortyr används som militär strategi, och de orsakar död. Men enligt rapporten faller inte dessa dödsfall under kategorin "direkta dödsfall", säger Petra Tötterman-Andorff.

Arbete i postkonfliktländer ger synliga resultat

Vid en panel-diskussion frågade moderatorn Åsa Wallton panelmedlemmarna: Förutsatt att antalet konflikter och orsakssambanden kring dem minskar, varför fokuserar givarna alltmer på konflikt- och postkonflikt länder? Först och främst var panelmedlemmarna överens om att det är något som styrs av politiker.

- Synlighet. Det är lätt att se resultat, du ser vad du får för dina investeringar när du arbetar i dessa länder, sade Ewa Werner Dahlin.

Dessutom, eftersom så många konflikter har upphört, är det viktigt att arbeta aktivt i post-konflikt länder för att förhindra att striderna återuppstår.

Panelen enades om att arbeta med fredsbyggande och fredsbevarande insatser är mer kostnadseffektivt än fredsskapande, vilket är ett välkänt faktum i det internationella samfundet. En annan faktor är de mycket synliga resultaten av investeringar i konfliktdrabbade länder.

Vänd upp och ner på gamla argument

Vid avslutningen av seminariet fanns en enighet om att inte tillräckligt görs vad gäller fredsbevarande insatser, och att trots att krig blivit mindre dödliga är de fortfarande dödliga nog.

Det finns också en rädsla för att konflikter kommer att öka på grund av den påverkan på miljön klimatförändringen kommer att ha, tillsammans med en växande befolkning och därtill hörande ökande behov av resurser.

- Jemen får slut på vatten inom tio år och dess befolkning växer stadigt. Ekologisk stress på en geografisk plats, och två grupper som båda tävlar om resursen kan mycket väl leda till en konflikt som inte omfattar staten säger Andrew Mack.

Men det finns saker som fungerar. Rapporten pekar på en minskning av antalet inbördeskrig. Det är viktigt att erkänna dessa positiva tendenser, och bygga vidare på dem. Argumentet att använda krig och rädsla för krig som argument för att öka anslagen för utveckling och fredsbevarande är gammal. Istället borde vi använda argumentet att insatser för utveckling och fredsbevarande verkligen fungerar, för det gör de.  

Sidansvarig:

Debattartikel i GP

Hans Magnusson och Ewa Werner Dahlin skriver i en debattartikel i Göteborgsposten om framsteg i arbetet för fred, biståndsresultat och Sveriges satsning på konflikt- och postkonfliktländer.
 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.