Sverige

Sverige behöver fler som kan utvecklingssamarbete

Publicerad: den 25 maj 2009

Uppdaterad: den 17 september 2009

Sverige behöver fler som kan arbeta med utvecklingsfrågor, på hemmaplan och utomlands. Därför driver Sida flera stödprogram som ger unga professionella erfarenhet av arbete i internationella organisationer. En nyligen gjord utvärdering visar att 73 procent av tidigare deltagare i programmen i dag arbetar med internationella utvecklingsfrågor.

Det finns ett uttalat mål från regeringen att Sveriges påverkan på det internationella utvecklingssamarbetet ska öka. Ett sätt att göra det är att få fler svenskar på kvalificerade poster inom olika internationella organisationer.

I Sidas uppdrag ingår att bredda rekryteringsunderlaget och säkra behovet av välutbildade professionella med erfarenhet av utvecklingsfrågor. De behövs i Sverige, inom EU och i internationella organisationer.

Sida driver sedan 40 år olika program som ger unga, lovande akademiker möjlighet att arbeta några år i ett internationellt sammanhang. Varje år deltar cirka 125 personer i programmen, vars syfte är öppna dörrar in i ett internationellt arbetsliv med inriktning på utvecklingsfrågor. 

Framgångsrik satsning
En extern utvärdering som Sida nu låtit göra konstaterar att satsningen, som kostar i storleksordningen 125 miljoner årligen, varit framgångsrik. I en enkät med tidigare deltagare uppgav 26 procent att de i dag arbetar i en internationell organisation eller inom EU.

36 procent hade någon gång sedan de avslutade sitt program arbetat för FN eller EU i minst sex månader. (Enkäten gick ut till drygt 90 procent av dem som deltagit i programmen 1992- 2008. 82 procent svarade.)

Nöjda deltagare
Nästan tre fjärdedelar av de svarande har i dag har ett arbete med stark koppling till internationella utvecklingsfrågor. Utöver internationella och regionala organisationer arbetar de främst inom UD och Sida, i enskilda organisationer (NGOs) eller på konsultföretag.

Utvärderingen visar också att deltagarna överlag är mycket nöjda med programmen och anser att de haft stor nytta av sina erfarenheter därifrån.

Bristande uppföljning
Men Sida får också kritik i utvärderingen. Många deltagare är besvikna över det ljumma intresset här hemma för de kunskaper som åren ute har gett dem. Man vill ha bättre uppföljning och mer feedback från Sida.

Irène Rudefors-Zellinger är mycket nöjd med utvärderingens resultat. Men hon kan förstå missnöjet och ser fram emot en starkare koppling mellan programmen och Sidas operativa verksamhet.

- Det finns ett stort engagemang och intresse för programmen på Sida. Men ett problem har varit att få Sidas medarbetare att också lägga tid på programmen, säger hon.

Intresset för att delta i resursbasprogrammen är stort. Det finns i huvudsak fyra olika program: JPO, BBE, JED och SARC. Kraven varierar något mellan programmen men för de flesta gäller att den sökande inte ska vara mer än 32 år, ha en akademisk examen och några års relevant yrkeserfarenhet.

"En hörnsten i min professionella utveckling"
Röster om Sidas resursbasprogram - Åsa Karlsson, JED, Angola (2006-2008)



"Jag jobbade vid EU-kommissionens delegation i Angola. Mitt arbete där gav otroligt mycket, både personligt och professionellt.
Men här hemma är det svårt att få erkänsla för vad jag gjort som JED. Få förstår vilken nivå man varit på och ser vilken kompetens man sitter på. Vi har mycket EU-kunskap och har erfarenhet av att jobba i kommissionen. Men det känns inte ens som en merit när jag söker jobb!

I dag har jag ett säckpengsbidrag (ett tidsbegränsat fortsatt ekonomiskt stöd från Sida) på fem månader vid UD:s enhet för multilateralt arbete. I framtiden vill jag fortsätta arbeta med internationella frågor, helst inom EU. "

 

Gunilla Lindén, BBE, Nicaragua (2006-2008)
"Jag är utbildad jägmästare och arbetade med skogfrågor för svenska konsultföretaget Orgut. Vi hjälpte bönder i Nicaragua att bättre utnyttja sin mark, till exempel genom rådgivning och mikrokrediter. De här åren har varit enormt viktiga och otroligt lärorika.
När jag kom hem fick jag jobb direkt på Skogsinitiativet, ett samarbete mellan Föreningen Skogen och Sida, där Sverige driver skogsfrågor globalt.
Det hade nog varit svårt att komma tillbaka till den traditionella svenska skogsindustrin efter det här. Men framöver tror jag att även skogsföretagen, liksom stora företag som till exempel Ikea, kommer att behöva global kompetens i skogs- och miljöfrågor." 

 
  
Peter Repinski, JPO, Bankok (2002-2005)
"Jag arbetade för UNEP, FN:s miljöprogram och var stationerad på det regionala kontoret i Bankok. Tidigare hade jag jobbat med miljöfrågor som managementkonsult men nu fick jag insikt i hur arbete med globala miljöfrågor fungerar, och ibland inte fungerar.

I dag driver jag eget konsultföretag med inriktning på hållbar utveckling och med FN och EU som mina främsta kunder. JPO-erfarenheten styrde min karriär mot internationellt utvecklingsarbete. Jag ser det som en hörnsten i min professionella utveckling.
Men jag tror att Sida skulle kunna dra större nytta av den stora potential, den access och know-how, som finns hos oss som är ute.

EXTRA LÄSNING
Fakta/Sidas resursbasprogram
JPO, Junior Professional Officer Programme, är det största och äldsta med 70 procent av alla deltagare. JPO riktar sig mot prioriterade internationella organisationer, framför allt FN. Svenska JPO-are har arbetat i över 30 olika FN-organ.
BBE, Bilateral Associate Expert Programme, har till syfte att förbereda inför arbete i utvecklingssamarbete. Många BBE-are arbetar för Sida eller för konsultföretag. 
 
JED, Junior Expert in Delegation Programme of the European Commission, är inriktat på arbete inom EU. Sex procent av alla deltagare i programmen är JED-are.

SARC, Special Assistant to the Resident Coordinator Programme, ska ge den som redan kommit en bit i sin internationella karriär möjlighet att arbeta på ett FN-kontor i något land, som assistent en Resident Coordinator (landets högsta FN-tjänsteman). De sökande får vara max 38 år och ska ha åtta års relevant yrkeserfarenhet. Hittills har fem svenskar ingått i programmet.  

Mer om utvärderingen
Utvärderingen gjordes hösten 2008 av utomstående konsulten Elisabeth Lewin. Enkäten skickades ut till 698 tidigare deltagare i resursbasprogrammen (mellan 1992 och 2008).
82 procent svarade.

  • 72 procent av de svarande har i sina nuvarande jobb en stark eller mycket stark relation till internationella utvecklingsfrågor.
  •  75 procent av de svarande räknar med att internationella utvecklingsfrågor kommer att vara deras huvudsakliga arbetsområde inom fem år
  • 450 svenskar finns idag på prioriterade internationella organisationer och inom EU. 136 av dem har under de senaste 15 åren deltagit i något av Sidas resursbasprogram.
  •  I enkäten uppgav 145 svarande att de i dag arbetar på en svensk myndighet eller departement.
  •  109 av de svarande arbetar eller har arbetat på en svensk enskild organisation under minst sex månader.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.