Biståndsminister Gunilla Carlsson var under pågående klimattoppmöte, tillsammans sin danska biståndsministerkollega Ulla Törnaes, värd för ett seminarium om klimatåtgärder för utvecklingsländer. Ministrar från flertalet utvecklingsländer deltog för att diskutera en fortsatt gemensam agenda bortom Köpenhamnsmötet.
Fokus låg på att hitta vägar för verkliga partnerskap och på att överbrygga den misstro mellan den fattiga och rika världen som kommit att uttryckas under Cop15-mötet. För biståndsminister Gunilla Carlsson är det tydligt var misstron har fått grogrund.
– Om fler länder vid det här laget hade uppnått överenskomna biståndsmål på 0,7 procent av BNP hade misstron inte funnits. Det finns många orättvisor som vi borde ha åtgärdat vid det här laget, innan vi fick den stora utmaningen med klimatförändringarna.
För Sverige och Danmark, som tillhör de få länder som når upp till biståndsmålet, är det självklart att de nu utlovade klimatpengarna kommer att vara utöver 0,7 procentmålet.
– Problemet är att vi inom EU inte har kommit fram till en gemensam definition av vad "additionella" innebär, förklarade Ulla Törnaes.
Mänskliga rättigheter
Utvecklingsländerna betonade samtidigt i flera uttalanden en önskan om att se bortom pengar och procentsiffror.
– Klimatfrågan är en människorättsfråga. Vi vill höra att ni i den utvecklade världen är beredda att ändra er livsstil, påpekade Ghanas miljöminister, Hani Sherry Ayittey.
Hon och kollegorna upprepade behovet av att se över hur nya biståndsmedel når fram och vem som har inflytande över resurserna. De efterlyste respekt och förtroende för att hantera sin egen kris.
– En ädel man agerar inte för att det är lönsamt, utan för att det är rätt. Vi har haft torka i tre år nu. Halva vårt djurbestånd har dött. Vi har förlorat två små öar i havet. Vi kommer inte att sitta med armarna i kors och inte göra någonting. Krisen är verklig för oss, sa Tanzanias miljöminister Batilda Burian.
Gunilla Carlsson medgav att det behövs nya sätt för att hantera framtidens utvecklingsutmaningar och att befintliga finansieringssystem skulle kunna revideras för att fungera smidigare. Men då krävs ett stort ansvartagande från alla parter, transparens och fungerande kontrollfunktioner.
– Men vi ska inte bygga nya institutioner. Det skulle ta för lång tid med tanke på hur alarmerande klimatkrisen är, sa hon.
Ber om överlevnad
Under pågående klimatförhandlingar har utvecklingsländerna, med den afrikanska gruppen i spetsen, stoppad samtalen och vid flera tillfällen hotat att dra sig ur helt.
– Vi är tvungna att vara tuffa för att få förståelse för vår situation, kommenterade Tanzanias miljöminister.
Maldivernas president Mohamed Nascheed har under klimattoppmötet varit en stark röst för de folk som redan nu riskerar undergång på grund av klimatförändringarna om inget görs inom kort.
– Detta handlar inte om pengar, utan om mina två barn och deras framtida barn. Om att överleva. Jag skulle vilja åka hem och berätta för folk att de kommer att få finnas kvar under nästa sekel också, sa han under ett seminarium.
Han vill också att Maldiverna blir ett föregångsland vad gäller användningen av förnybara energikällor i en region som vill utvecklas omfattande.
– Det finns ett grönt alternativ för utveckling och det behövs lokala lösningar, sa han.
Mer grön teknik
Tekniköverföring är en viktig diskussionpunkt i klimatsamtalen. Under ett annat seminarium under Cop 15 presenterade svenska energimyndigheten hur de, med hjälp av Sida-finansiering, har bidragit till att bygga upp kapacitet i Östafrika för CDM (Clean Development Mechanism). Det handlar om att kunna ta emot investeringar i grön energi från den industrialiserade världen. I Afrika har dessa projekt hittills varit få.
– CDM är en viktig verksamhet för utvecklingen och det gäller att hitta sätt som passar en afrikansk miljö. Till exempel mer småskalighet, förklarar Johan Schaar, chef på Sidas avdelning för Miljö, klimat och samhällsbyggnad.
Oavsett utgång under Cop 15 anser han att konferensen har inneburit värdefulla tillfällen för nätverkande och kunskapsöverföring.
