Nobelpristagaren och grundaren av "Green Belt Movement", Wangari Maathai talar på klimattoppmötet COP 15 i Köpenhamn.
Foto: Ministry of Foreign Affairs of Denmark

Nobelpristagaren och grundaren av "Green Belt Movement", Wangari Maathai talar på klimattoppmötet COP 15 i Köpenhamn. Foto: Ministry of Foreign Affairs of Denmark

Nyhet

Tuffa förhandlingar för Sidapersonal på COP 15

Publicerad: den 11 december 2009

Uppdaterad: den 11 december 2009

Intensiva förhandlingar och kniviga diskussioner har involverat de tre Sida-representanterna vid klimattoppmötet i Köpenhamn under första veckan av Cop15. Under flera seminarier tydliggjordes också att utvecklings- och klimatfrågor i hör ihop. - Det är hårt tryck här, berättar Elisabeth Folkunger, klimatrådgivare på Sida.

Stor förväntan präglade de första dagarna av klimatkonferensen i Köpenhamn när tiotusentals deltagare strömmade till den danska huvudstaden för att, som många talare under veckan påpekade, "rädda världen". Här möts fram till den 18 december allt ifrån världens mäktigaste politiker till representanter från gräsrotsorganisationer i världens allra fattigaste länder.

- Det är en speciell stämning. En blandning mellan seriösa politiska förhandlingar på hög nivå och aktivistmöte, beskriver Elisabeth Folkunger som suttit med i långa förhandlingsrundor inför att över hundra stats- och regeringschefer kommer till den andra veckan av COP 15.

Själva förhandlingarna beskriver hon för närvarande som "tekniska", men vill nyansera mediebilden av ökade klyftor mellan de rika och fattiga länderna kring bland annat finansiering av klimatanpassning och utsläppsminskning. Klyftorna har funnits där under lång tid.

- Det handlar om ett förhandlingsspel. Om att positionera sig och försöka utverka så mycket pengar som möjligt.

Förutom förhandlingarna på tjänstemannanivå, för att få en grundläggande beslutstexter färdiga när politikerna tar över, arrangeras ett stort antal seminarier under COP 15. Svenska regeringskansliet var tillsammans med Maldiverna med och arrangerade ett seminarium om finansieringsmekanismer, en av nyckelfrågorna för fortsatt klimatarbete i utvecklingsländerna.

Ulrika Åkesson, klimatrådgivare på Sida, förklarar att det för utvecklingsländerna är viktigt att hitta finansieringskällor som ger ett jämnt flöde av pengar, till exempel från skatter på koldioxid eller bränsle. Det vill säga att finansieringen inte är beroende av hur de politiska vindarna blåser hos givarländerna.

- Utvecklingsländerna är mycket tydliga med att klimatpengar måste vara "additionella", det vill säga utöver biståndet och komma genom andra kanaler än biståndspengarna.

Denna bild bekräftades under "Development and Climate Days" som är en parallell fyradagarskonferens i Köpenhamn för att särskilt belysa utvecklingsfrågorna i klimatdiskussionerna. Konferensen arrangeras årligen i samband med COP-mötena bland annat av den internationella miljöorganisationen IIED (International Institute for Environment and Development) som får stöd av Sida.

Nobelpristagaren och grundaren av "Green Belt Movement", Wangari Maathai, betonade att bekämpa korruption aldrig ha varit viktigare än nu, speciellt i diskussionen kring ökad finansiering för klimat. Det är en förutsättning för att medborgare i utvecklingsländerna ska kunna få det ägarskap de behöver för att minska klimatets negativa påverkan, skydda sina naturtillgångar och utveckla sina samhällen.

- Pengarna vi i utvecklingsländerna förhoppningsvis får för klimatinsatser är inga gåvor. Utan vi kommer att behöva jobba hårt för att pengarna verkligen ska göra nytta för att anpassa oss till klimatförändringarna som kommer och vi redan ser effekterna av och för att bygga kapacitet. Värdefrågor såsom etik, moral och rättvisa bör synliggöras i klimatavtalet.

Hon gav i sitt tal en tydlig bild av de dramatiska konsekvenser klimatförändringarna redan har.

- Floder har på mycket kort tid slutat att flöda. Bara så där. 10 miljoner människor bara i Kenya riskerar svält. För de som redan är sårbara går den negativa utvecklingen förvånansvärt snabbt, sa Wangari Maathai.

 

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.