Bland deltagarna fanns såväl internationella som svenska experter. Syftet med konferensen var att förmedla erfarenheter och kunskap om det internationella samarbetet för att stödja barns rättigheter.
Anpassad lagstiftning världen över
För 20 år sedan antog FN en konvention om barns rättigheter, den så kallade Barnkonventionen. Det var första gången som barns egna mänskliga rättigheter formulerades i ett internationellt bindande dokument. I dag har alla länder utom USA och Somalia ratificerat konventionen.
Under de år som gått har situationen för världens barn förbättrats tack vare Barnkonventionen:
- mer än 70 länder har anpassat sin lagstiftning till Barnkonventionens bestämmelser
- färre barn dör före fem års ålder
- fler människor har tillgång till rent vatten
- fler barn, även flickor, går i skolan
- allt fler barn som drabbas av hiv och aids får hjälp
Fattigdom och väpnade konflikter hinder i arbetet
Men mycket arbete återstår. Fortfarande utsätts miljontals barn för dålig hälsa, övergrepp, utnyttjande och diskriminering.
Flera av konferensens föreläsare lyfte fram fattigdom, korruption, väpnade konflikter och naturkatastrofer som exempel på svåröverstigliga hinder i arbetet med att sprida och förankra intentionerna i Barnkonventionen. Andra hot mot framsteg är den ekonomiska krisen, klimatkrisen och folkomflyttningar.
Jason Hart, knuten till universiteten Oxford och Bath, menar att det krävs politiska förändringar för att bekämpa fattigdomen:
– Öka förståelsen för den globala ojämlikheten, hur den uppstår och hur den påverkar livet för fattiga barn. För även om fler barn får möjlighet att gå i skolan, hjälper det inte mycket i en skuldsatt samhällsekonomi med hög arbetslöshet.
Fokus på barns delaktighet
Barns och ungdomars delaktighet i politiska beslut och ställningstaganden är ett av Barnkonventionens fokusområden och var även temat för konferensens paneldiskussion. Sofia Zackrisson, ordförande för UNICEF:s ungdomsorganisation i Sverige, framhöll att en av de största utmaningarna för FN är att förändra attityden till barn och ungdomars delaktighet.
– I många länder, även Sverige, är vuxna ovilliga att ge ungdomar inflytande. Man säger sig arbeta för barns rättigheter i framtiden, men barn finns här och nu och behöver delaktighet redan i dag.
Att lyssna på barn, ta till sig deras synpunkter och uttalade behov, är en förutsättning för att de ska bli delaktiga i arbetet för minskad fattigdom och bättre skydd. Men det räcker inte att bara lyssna, påpekade Tonderai Chikuhwa från FN:s kontor för barn och väpnad konflikt:
– Viktigare är att försäkra oss om att det vi hör från barnen verkligen räknas. Det behövs forum där barn kan delta i policyskapande diskussioner.
Utökade möjligheter till sanktioner
Trots svårigheterna har det internationella arbetet inom ramen för Barnkonventionen haft flera framgångar under senare år. Här är några av de exempel som redovisades under konferensen:
- FN-organet UNICEF analyserar och påverkar ekonomiska prioriteringar i länders budgetarbete, lagstiftning och rättspraxis. Målet är att barns rättigheter tas tillvara.
- FN:s säkerhetsråd har drivit igenom utökade möjligheter att övervaka och följa upp barns rättigheter och rätt till skydd under och i anslutning till väpnade konflikter.
- Genom sanktioner eller hot om sanktioner (till exempel villkorat eller indraget bidrag) kan FN påverka regeringar som inte följer säkerhetsrådets resolutioner om barn och väpnad konflikt.
- Ett FN-beslut i augusti 2009 innebär att makthavare, politiska grupperingar och andra som bryter mot säkerhstrådets resolutioner om barn och väpnad konflikt kan listas ända ner till namnnivå – ett starkt kort i förhandlingar om barns rättigheter.
- Fokus på barns rätt till delaktighet i politiska beslut och överväganden har ökat.
Bidra till utbildning
Men att stifta lagar och att skriva under dokument är inte nog. Det konstaterade Nevena Vuckovic-Sahovic, tidigare medlem i FN:s barnrättskommitté och en av talarna under konferensen.
– Regeringar och andra formella institutioner måste i högre grad engageras och påverkas. Inte minst måste barn få mer kunskap om sina rättigheter. Här har Sida och andra organisationer möjlighet att bidra till att ungdomar utbildas i Barnkonventionen, för att sedan sprida kunskaperna vidare i sina hemländer.
Det här gör Sida
Sida har regeringens uppdrag att integrera ett barnrättsperspektiv i alla utvecklingssamarbeten. Det innebär att beslut ska ha analyserats utifrån barnens bästa. I uppdraget ingår också att regelbundet redovisa för regeringen effekterna av arbetet.
I arbetet med att sprida, förankra och konkretisera Barnkonventionen samarbetar Sida med en mängd statliga och frivilliga organisationer runt om i världen, framför allt med FN-organen UNICEF, UNESCO, Plan och med Rädda Barnen.
Arbetet inriktas på fyra områden:
- Sociala reformer
- Hälsovård
- Utbildning
- Insatser för särskilt utsatta barn (barn som arbetar, barn med funktionshinder, sexuellt utnyttjade barn, barns utsatthet i väpnade konflikter, barn som drabbas av hiv och aids, och barn på institution)
I Sidas verksamhetsplan för kommande år är tre områden högprioriterade:
- barns rätt till skydd, bland annat genom utökat stöd till UNICEF, till exempel när det gäller att förebygga våld mot barn och barns skydd i väpnade konflikter
- en större satsning på barns deltagande, framför allt ungdomar
- en större satsning på att få in ett barnrättsperspektiv i utvecklingssamarbetet
– Vi ska bli bättre på dessa områden. En väg att gå är att analysera vad våra insatser får för konsekvenser för barn, säger Birgitta Jansson, Policy specialist på Sida.
