Den exakta omfattningen av de svenska nedskärningarna kommer att stå preliminärt klart i regeringens höstproposition samt definitivt klart i regleringsbrevet i december. Det är regeringen som beslutar om storlek och fördelning. I juni uppdrog regeringen åt Sida att se över och förslå förändringar av biståndets inriktning med anledning av finanskrisen och i ljuset av att biståndsanslaget kommer att minska. En delrapport lämnades in i juli.
– Vi är djupt oroade hur globala neddragningar i biståndet kommer att påverka utvecklingen i de fattigaste länderna, speciellt med tanke på att den ekonomiska krisen redan slår hårt mot dessa länder, säger Magnus Lindell, biträdande generaldirektör på Sida.
2009 års biståndsbudget fastställdes i september 2008 då prognoserna pekade på en fortsatt god tillväxt i den svenska ekonomin. Under 2009 har den svenska ekonomin fallit kraftigt medan biståndsbudgeten varit konstant. I år kommer följaktligen biståndet kraftigt överskrida en procent av BNI. Därför betyder en anpassning av biståndet till en procent av 2010 års budgetnivå, ett kraftigt fall av biståndsvolymen.
– Sida har fortlöpande under våren analyserat effekterna av den finansiella krisen för fattiga länder för att kunna göra så bra bedömningar som möjligt. Vi kommer att verka för att de minskade volymerna ska göra så lite skada som möjlig och försöka säkerställa långsiktighet. Men vi kommer att tvingas göra påtagliga omprioriteringar, säger Magnus Lindell.
Sida föreslår en prioritering av direkta landsamarbeten eftersom vi ser att de har störst effekt direkt för fattiga människor. Myndigheten vill vidare att afrikanska länder värnas då ekonomiska krisen slår hårdast för de allra fattigaste. Länder i konflikt eller post-konflikt behöver även de prioriteras, därför att den finansiella krisen ökar risken för förvärrade eller nya uppblossande konflikter.
– Vi föreslår i detta skede indikativt nedskärningar i framförallt globala och regionala program. Dessa program är också oerhört viktiga men förväntas få mindre direkta effekter för fattiga människor. Även länder där vi har begränsat samarbete kan effekterna av svenska neddragningar förväntas vara mindre, säger Magnus Lindell.
Sida vill i möjligaste mån värna produktiva sektorer samt sociala skyddsnät och sektorer. Det är också viktigt att skapa en förutsägbarhet för samarbetsländerna för att inte öka osäkerheten. Neddragningarna kommer att drabba välfungerande program som i dag ger goda resultat.
Det är inte bara Sveriges bistånd som sjunker utan biståndsnivåerna i hela världen. Över 100 miljoner fler människor beräknas hamna i extrem fattigdom för varje år som krisen pågår. Situationen för fattiga länder förvärras med ökade kostnader för livsmedel och bränsle, klimathot, minskade investeringar och export. Kapitalflödena till låginkomstländer beräknas falla med 82 procent jämfört med 2007. Världsbanken räknar med ett finansieringsunderskott på omkring 700 miljarder dollar till låginkomstländer.
