[Foto: Kerstin Lundgren/Svenska ambassaden i Harare ]
För en tid sedan träffades bilaterala givare samt olika internationella finansieringsorgan, som Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken (ADB), FN och EU i Washington för att diskutera Zimbabwes situation och försöka enas om ett samordnat angreppssätt. Från Sverige deltog Sveriges ambassadör i Zimbabwe, Sten Rylander, Mikael Boström från Sidas "Team Zimbabwe" och ytterligare en representant från UD. Detta var det femte mötet under senare år med samma deltagare och upplägg.
Mycket har hänt i Zimbabwe sedan det fjärde mötet ägde rum i Kanada i höstas. En övergångsregering har tillkommit och trots att den än så länge har stora brister, ser givarna nu vissa möjligheter till att så småningom återgå till ett mer normalt utvecklingssamarbete. Sverige och andra givare håller sig dock fortfarande avvaktande.
- Vid det andra mötet som ägde rum i Haag för ett och ett halvt år sedan bestämdes ett antal principer för bilateralt utvecklingssamarbete med Zimbabwe och de håller vi oss fortfarande strikt till, säger Mikael Boström från Sidas Team Zimbabwe, som senare i år tillträder en befattning inom teamet vid svenska ambassaden i Harare. Det politiska våldet måste omedelbart stoppas, farminvasionerna sluta, rättsstaten återupprättas, en plan finnas för nytt demokratiskt val, baserat på en ny folkligt förankrad konstitution, frihet för media samt att makroekonomiska åtgärder behöver ske för att få ordning på ekonomin.
I och för sig är allt detta ingredienser även i den överenskommelse som de båda regerande partierna MDC och Zanu-PF kom överens om i höstas, men "ägarskapet" för detta har saknats för Zanu-PF:s del; Robert Mugabe har inte alltid verkat intresserad av att leva upp till denna överenskommelse.
Överenskommelsen finns dock där, enligt Mikael Boström, och givarna kan hänvisa till den vid dialog med regeringen.
- Det är viktigt att betona att detta inte är givarnas villkor i första hand, utan att detta redan finns och hör till regeringens ansvar. Men vi vill se tecken på att något positivt händer innan vi kan gå in med stöd direkt till staten.
Redan nu får dock den zimbabwiska staten ett visst bidrag i form av expertis till viktiga områden; till exempel har Finansministeriet förstärkts för att ekonomin ska kunna komma igång igen och ett stöd har även gått till konstitutionsprocessen.
För närvarande handlar diskussionerna annars om akuta insatser inom hälsa och undervisning, där situationen är katastrofal och såväl läkare som lärare inte har fått löner på månader varpå skolor och sjukhus har tvingats stänga.
Inom hälsoområdet har givarna helt enkelt gått förbi de statliga kanalerna inom det humanitära stödet och betalar nu löner till hälsopersonal. Den zimbabwiska regeringen, i sin tur, har lyckats få fram en del pengar till lärarlöner så att skolorna, som varit stängda sen jullovet, successivt har kunnat öppnas igen. Alla statsanställda fick februari månads lön utbetalad i kuponger som kunde lösas in i banker mot 100 US-dollar. Situationen är osäker. Idag finns endast medel till statliga löner för en till cirka tre månader framåt.
- Det går inte att ge budgetstöd till Zimbabwe idag, det är för tidigt och vi är återhållsamma, säger Mikael Boström från Sida. För många problem återstår och regeringen visar för lite resultat. Yttrandefriheten är dålig, det sitter för många politiska fångar i fängelser och rättsprocessen är fortfarande politiserad.
Hur ser då det svenska biståndet ut framöver? Sida fattade nyligen ett beslut om 84 miljoner kronor i humanitärt bistånd. Sverige fortsätter att stödja det civila samhället, mänskliga rättigheter och politiska reformer, men stödjer även enskilda organisationer i landet, som exempelvis jobbar med hiv/aids-bekämpning, där regeringen har haft en befriande öppen attityd och vidtagit flera viktiga åtgärder. Sverige börjar också planera för begränsade konsultinsatser inom vissa områden, som kommunal utveckling.
Det ser dock ljusare ut än på länge och man kan se att den nya övergångsregeringen - åtminstone MDC-sidan - tar tag i de svåra frågorna. En inventering görs till exempel just nu tillsammans med Unesco om behoven på undervisningssidan. Även statligt kontrollerad media har förbättrats. De värsta utfallen mot väst, utländska givare och Tzvangirai har, om inte försvunnit, så åtminstone minskat.
Premiärministern Tswangirai har vid ett antal offentliga framträdanden visat att han och hans parti står fullt och fast bakom en demokratisering och reformering av landet.
[Fotograf Kerstin Lundgren/Svenska ambassaden i Harare]
Dessutom genomförs nu stora missioner av IMF och Världsbanken som undersöker möjligheter för nya lån och bistånd.
Ett annat tecken på att det är en ljusning i sikte är den mission som nyligen besökte landet bestående av UD, Sida och Näringslivets Internationella råd. Svenska företag vill komma in på nya marknader och nu reste man till Zimbabwe för att presentera sig som en del i Sverigefrämjandet.
