Sri Lanka är starkt präglat av motsättningarna mellan singaleser och tamiler, landets två största folkgrupper. Det våldsamma inbördeskrig som plågat landet mellan 1983 och 2009 har drabbat befolkningen hårt och så många som 100 000 personer kan ha dött. Nu har de tamilska flyktingarna börjat återvända till sina hem och turismen tar fart igen; Sri Lanka kom t.ex. högst upp på Lonely Planets lista över bästa länder att besöka 2013.
Många års konflikt mellan regeringen och LTTE sätter fortfarande sina spår. Kriget har främst utspelat sig i landets norra och östra delar, men ett flertal terrordåd inklusive självmordsattacker har utförts i huvudstaden Colombo och i andra delar av landet.
I april 2011 presenterade FN:s expertpanel sin rapport som slog fast att vissa av våldshandlingarna som ägde rum under krigets slutskede kan ha varit krigsförbrytelser och kränkningar av de mänskliga rättigheterna, utförda av båda parter. Tiotusentals civila dog enligt FN-experterna av artillerield från armén under krigets sista månader. LTTE använde sig av omkring 330 000 civila som så kallade mänskliga sköldar mot arméns anfall - de som försökte fly sköts av gerillans soldater.
Efter kriget hamnade tiotusentals människor i flyktingläger, som slutligen stängdes 2011. Regeringen kritiserades för att hålla kvar de tamilska flyktingarna för att leta efter gerillaanhängare bland dem.
Många utmaningar kvar
Sri Lanka är inget fattigt land. Andelen invånare som lever på mindre än 2 dollar om dagen uppskattas till minst 40 procent, vilket är hälften så många som i grannlandet Indien. Men tillgångarna är ovanligt snett fördelade och klyftorna är stora, vilket gör att en stor del av befolkningen har svårt att klara sig. Enligt offentlig statistik är fattigdomen mest utbredd i de sydöstra och centrala delarna. Någon statistik för de norra och östra delarna av landet, som under lång tid kontrollerats av LTTE, finns inte.
Sri Lanka är i många avseenden ett demokratiskt land och allmänna val hålles för att utse president och parlament. Samtidigt finns många brister i form av maktmissbruk, valfusk och ett rättsväsende som utsätts för politisk påverkan. Utomrättsliga avrättningar och politiska mord förekommer och många av förövarna slipper straff. Dessutom är korruption vanligt.
Generellt sett är ändå utbildningsnivån i Sri Lanka hög, jämfört med övriga länder i regionen, och drygt nio av tio lankeser kan läsa och skriva. De flesta institutioner fungerar förhållandevis väl.
Sri Lanka står inför ett vägval
Många internationella organisationer har varit kritiska till hur civila behandlats i kriget där tortyr och försvinnanden periodvis varit vanliga inslag. Kritiker varnar också för att regeringen sedan krigsslutet snarast har begränsat mediernas frihet ytterligare och att presidenten har samlat makten hos sig själv och sin släkt. Samtidigt har hoten mot MR-aktivister och journalister tilltagit. Flera mord på journalister har förblivit ouppklarade och många mediearbetare har misshandlats och gripits. Organisationen Reportrar utan gränser har kallat Sri Lanka ett av världens farligaste länder för journalister; många har valt att lämna landet.
I och med att den militära konflikten mellan den lankesiska staten och gerillan fått ett slut står Sri Lanka inför ett vägval. Lankeserna har själva den kompetens och de resurser som krävs för att styra utvecklingen av samhället i en demokratisk riktning. Den avgörande frågan inför framtiden är om det finns en politisk vilja till försoning och demokratiskt styre.
Utvecklingssamarbetet med Sri Lanka är utfasat. Fokusområdena var:
- Mänskliga rättigheter och demokratisk samhällsstyrning
- Regionalt balanserad ekonomisk utveckling
Läs mer om Sidas arbete i Sri Lanka.
