Journalister demonstrerar för pressfrihet och mot våld mot journalister, i Sri Lankas huvudstad Colombo, i januari 2009.
Foto: Buddhika Weerasinghe/Reuters/Scanpix

Journalister demonstrerar för pressfrihet och mot våld mot journalister, i Sri Lankas huvudstad Colombo, i januari 2009. Foto: Buddhika Weerasinghe/Reuters/Scanpix

Program och projekt

Oberoende pressinstitut kämpar för yttrandefrihet

Publicerad: den 29 juni 2009

Uppdaterad: den 13 januari 2012

Bomber på redaktioner och mordhot mot journalister. I Sri Lanka har press- och yttrandefriheten begränsats allt mer de senaste åren. Medierna är starkt politiserade och används för att elda på konflikten i landet. Sri Lankas pressinstitut arbetar för att vända utvecklingen.

Sri Lanka är den demokrati som hamnar längst ner på Reportrar utan gränsers lista över hur det står till med pressfriheten i världen. Men så har det inte alltid varit. Innan inbördeskriget var pressfriheten god i Sri Lanka.

Inbördeskriget blev starten på mediernas nedgång. I Sri Lanka finns medier på tre olika språk; tamil, singales och engelska. Alla drogs de med i konflikten och blev allt mer politiserade. Beroende på vilken tidning man läste såg skildringen av verkligheten helt olika ut. Till slut tröttnade även tidningsägarna och chefredaktörerna.

Tillsammans kom de fram till att en långsiktig förändring krävde friare medier och bättre utbildade journalister. De ville skapa ett oberoende pressinstitut.

Med utbildning blir rapporteringen mindre partisk

I början av 2000-talet rådde vapenvila och de styrande politikerna var öppna för förändring. De gick med på att medierna istället för att kontrolleras av staten skulle bli självreglerande, med en pressombudsman.

Det var även på en direkt förfrågan från den lankesiska regeringen som Sverige och Norge kom med som samarbetspartners. Det gjorde även Institutet för fortbildning av journalister, Fojo. 

Sri Lankas pressinstitut, med bland annat pressombudsman och utbildning för journalister, grundades 2004.

– Tidigare var utbildningarna genomteoretiska. Skulle man lära sig hur kameran fungerade lade läraren på en overheadbild på en kamera och pekade vad de olika knapparna är till för, berättar Johan Romare, projektledare på Fojo som under tre år arbetade som representant på plats i Colombo.

I dag finns dels en grundutbildning i journalistik, dels fortbildning för redan verksamma journalister. Flera av studenterna från grundutbildningen har redan hunnit nå höga positioner, bland annat som nyhetschefer.

Hårt klimat för journalistiken

Från år 2005/06  har klimatet för journalister försämrats. Konflikten har åtföljts av starka restriktioner i pressfriheten.

– Förändringen av klimatet har gjort att utvecklingen inte blivit riktigt som vi hoppats. Men det är viktigt att institutet finns, och att journalistiken i Sri Lanka har professionaliserats. Pressinstitutet har även kunnat motverka en del lagändringar som regeringen velat genomföra, säger Johan Romare. 

Som ett led i utfasningen av stödet har Sverige hjälpt Pressinstitutet att köpa loss sina lokaler. Det gör att de kan minska sina framtida kostnader och öka sitt oberoende. Norge och Danmark kommer att fortsätta stödja verksamheten och även samarbetet med Fojo kommer att fortsätta.

Sidansvarig:

Det bilaterala samarbetet är avslutat

Sverige har under femtio år gett bistånd till Sri Lanka. Att bidra till en fredlig lösning på konflikten har under senare år varit det övergripande målet. I dag har regeringen besegrat den tamilska gerillan och Sveriges utvecklingssamarbete har fasats ut.

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.