Bildspel
Utbildare efter seminariet.
Foto: Ylva Sahlstrand/Sida
Utbildare efter seminariet Foto: Ylva Sahlstrand/Sida
Inlägg från deltagare på seminariet i november.
Foto: Ylva Sahlstrand/Sida
Inlägg från deltagare på seminariet i november Foto: Ylva Sahlstrand/Sida
Åsa Hedén har handlagt programmet på Sida.
Foto: Ylva Sahlstrand/Sida
Åsa Hedén har handlagt programmet på Sida. Foto: Ylva Sahlstrand/Sida
Gunnar Andersson tillsammans med Zolzaya Lhagvasuren och Bengt Göransson Carlsson.
Foto: Ylva Sahlstrand/Sida
Gunnar Andersson tillsammans med Zolzaya Lhagvasuren och Bengt Göransson Carlsson. Foto: Ylva Sahlstrand/Sida
Mongoliet

Ledare arbetar med nya förhållningssätt i offentliga sektorn

Publicerad: den 29 november 2010

Uppdaterad: den 3 december 2010

Ett bättre bemötande av invånarna där dialog och transparens är nyckelord. Det är något som varit i fokus under tjugo års samarbete mellan Sverige och Mongoliet inom den offentliga sektorn. Framför allt gäller detta det ledarskapsprogram som över tre tusen mongoler deltagit i. Målet har varit att utveckla sina organisationer och sig själva inom statlig förvaltning, som skola och sjukvård.

Det är tidig november 2010 och i en konferenssal på ett hotell i Ulan Bator reser sig Garid Dagva upp inför en samling på cirka åttio personer.

– Jag vill bara säga till er alla att jag, med mina 72 år, vill visa på att det aldrig är för sent att lära sig något nytt, aldrig för sent att hitta ett nytt sätt att arbeta på.

Garid Dagva är en av drygt 70 utbildare som arbetar inom ramen för ledarskapsprogrammet som den svenska parten SIPU International tagit fram i samarbete med den mongoliska parten ”Government Service Council”.  Garid Dagva och de andra kallas ”mastertraineers” har olika bakgrunder. De är rektorer, kommunledare, lärare, ledare inom sjukvården eller ledare på organisationer från olika regioner av landet. Men den gemensamma uppgiften är att utbilda andra chefer i mongolisk förvaltning.

Avslut och fortsättning

Dagarna då de träffas är ett slags avslut av programmet men också ett möte för att blicka framåt. Under några intensiva timmar delar de öppet och varmt med sig av vad de lärt sig och vad de kunnat lära andra. Vittnesmålen handlar också om hur de själva utvecklats, inte minst som medmänniskor.

–Tidigare, långt tillbaka som lärare, trodde jag att jag var den som skulle prata och ingen annan. Men nu vet jag att det betyder mycket att lyssna och lära oss av varandra, säger Garid Dagva.

Ett av målen med programmet har varit att nå ut till så många ledare som möjligt och sedan 2005 har de närvarande på konferensen tillsammans utbildat drygt 3000 chefer inom offentliga sektorn.   

– Alla här har ett sådant stort engagemang och starka drivkrafter, kommenterar Zolzaya Lhagvasuren.

Som samordnare av programmet, i Ulan Bator, är hon imponerad av sina landsmän. Till sin hjälp har de varandras erfarenheter och ett stort utbud av utbildningsmaterial som är anpassat till mongoliska förhållanden.

– Programmet har varit långsiktigt och omfattat hela Mongoliet. Vi har hela tiden utgått från mongolernas egna behov och analyser av de verksamheter de driver. Sedan har vi kopplat ledarskapsfrågor till detta, förklarar Bengt Göran Carlsson som tillsammans med Gunnar Andersson från SIPU International hållit i många workshops inom programmet.

 Utforskat sina verksamheter

Träffen i november är ett av många tillfällen då de 72 utbildarna träffas. Precis som sina egna ”elever” har de efter varje träff fått uppgifter att jobba med på hemmaplan som de återkopplat vid nästa träff. På sina egna fält har de planerat, genomfört och utvärderat utbildning och fortbildning av andra chefer. Och utbildarnas egna deltagare har utforskat sina egna organisationer och genomfört förändringar.

Det har handlat om praktisera ett mer demokratiskt och etiskt förhållningssätt till invånarna, hantera konflikter och jobba i team. Sammanlagt har de 72 utbildarna träffats 12 gånger för att planera med de svenska konsulterna .

På plats i Ulan Bator, under det aktuella seminariet, uttrycker de nu ett behov av en fördjupning inom etik och ledarskap.   

– Nu är de så inkörda så de kan själva lägga upp en kurs. Det vi kan erbjuda är stöd till att utveckla utbildningsmaterial kring etik, säger Gunnar Andersson som med stöd av etablerade metoder i pedagogik och psykologi lett arbetet sedan 2006.

År av samarbete

Ledarskapsutbildningen kom till efter år av samarbete kring en demokratisk utveckling av offentliga sektorn i Mongoliet. Samarbetet med Sverige inleddes då landet införde fria val i samband med kommunismens fall i början av 1990-talet. Reformer och nya policyer stod högt upp på den mongoliska regeringens agenda och invånarnas åsikter skulle tas tillvara. Frågan var hur man bäst gör det. Så sökte statsförvaltningen partnerskap med Sverige som ansågs ha bra erfarenheter och demokratiska modeller.

På Sida ansåg man att samarbetet inom offentliga sektorn hade goda förutsättningar.

– Jag tycker exempelvis att ledarskapsprogrammet visar på ett bistånd som varit långsiktigt. Utbildare från hela Mongoliet, även från de mest fattiga och avlägsna delar av Mongoliet, har lyckats utbilda andra statstjänstemän i modernt och etiskt ledarskap. Projektet har lett förändringar i lokala samhällen där beslutsfattare lyssnar och tar till sig befolkningens och medarbetares synpunkter och önskemål.   Att deltagarna många gånger på ett personligt plan förändrats och vuxit som chefer och medmänniskor har varit extra givande att ta del av, säger Åsa Hedén som ansvarat för programmet från Sidas håll.

Finansiering

Stödet från Sida har för ledarskapsprogrammet räkning uppgått till 8,4 miljoner kronor, men är nu slut. Vid träffen i november är alla utbildare ense om att fortsätta på egen hand men helst i samarbete med de svenska utbildarna. Gunnar Andersson tror att programmet och samarbetet kommer att fortsätta, men han håller med om att det också behövs medel för aktiviteterna och för ett större samarbete. Detta diskuteras nu på Civil Service Council dit Zolzaya Lhagvasuren är knuten.

– Behovet av att arbeta med kompetensutveckling för statstjänstemän och chefer är fortfarande stor. Utbildning inom ledarskap är därför en av prioriteringarna för Civil Service Council. Tre personer ska arbeta med utbildning, forskning och konsultation, berättar hon

Och Garid Gadva, mannen som aldrig slutar att vilja lära sig nytt, uttrycker att nätverket är starkt.

– Vi ska fortsätta utbilda men vi behöver hitta finansiering för resor och för att nå ut till andra delar av landet där vi ännu inte utbildat ledare, säger han.

Läs mer om vad ledarskapsprogrammet haft för betydelse för:

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.