Sydostasiens längsta flod börjar sin långa resa på den snöklädda Tibetplatån i Kina och passerar sedan sex länder på sin väg mot kusten i Vietnam. Laos är ett av länderna som är beroende av Mekongfloden för sin försörjning. Mekong förser inte bara en stor del av regionens människor med mat utan är även viktig för bevattning av odlingar och för transporter. Människans påverkan på naturen gör att den källan riskerar att sina. Flodens potential som energikälla har lett till att flera stora kraftverksdammar byggts i Kina, vilket påverkar vattenflödet längre ner i floddeltat. Ytterligare dammbyggnationer planeras vilket kan skapa ännu större problem med låga vattenstånd som påverkar odlingsmöjligheterna. Dessutom kan fiskebeståndet påverkas negativt. Mekongfloden är inte bara hemvist för över 1200 olika fiskarter utan här finns även de sista grupperna av Irrawaddydelfiner. Avverkningen av skog är ett annat stort problem eftersom det minskar tillflödet av vatten till floden.
Den internationella naturskyddsorganisationen IUCN arbetar för att bevara skog och skyddade områden i Laos, med särskild hänsyn till den fattiga befolkningens utvecklingsmöjligheter. Sida har stöttat IUCN:s verksamhet i Laos från 2003 fram till 2010. Samarbetets första period har främst handlat om att utveckla ett nytt ramverk för hållbar försörjning med hjälp av ett program med fyra komponenter: styrning, skyddade områden, biologisk mångfald i jordbruket samt vattenresurser och våtmarker.
Just vattenfrågan har varit ett viktigt fokus för IUCN:s arbete, bland annat genom den så kallade Mekong vattendialogen(MWD) som är ett samarbete med Kambodja, Thailand och Vietnam. Syftet har varit att förbättra den gemensamma förvaltningen av vattenresurserna, och därmed förbättra människors hälsa och försörjningsmöjligheter, samt bevara ekosystemen. Vattendialogen har bidragit till att nya policyer för vatten och våtmarker har tagits fram. Dessutom har en mängd information producerats och spridits genom olika kanaler, bland annat filmen Siphandone* (se filmen längst upp på sidan) som producerades med syftet att stimulera olika intressenter till att föreslå strategier som kan leda till en rättvis och hållbar förvaltning av Mekongregionens vattenresurser.
Ett av de mest framstående resultaten av samarbetsprogrammet mellan Sida och IUCN har varit att bidra till bildandet av 21 nationella naturskyddsområden, ett område som utgör 15 procent av hela Laos landyta.
Programmet har också lett till ökat samarbete mellan olika aktörer inom miljö och naturresurssektorn samt till att IUCN fått en starkare rådgivande roll gentemot landets regering.
Fakta:
Den internationella naturskyddsunionen IUCN etablerade sig i Laos 1992, efter att landet blivit medlem 1969. IUCN Laos ingår i den lägre Mekongregionens landgrupp, som är en del av organisationens Asien-region.
IUCN arbetar för ett bevarande och hållbart utnyttjande av ekosystemen och naturresurserna i Laos, så att de bidrar till landets socioekonomiska utveckling.
IUCN samarbetar bland annat med Laos miljömyndighet WREA och jord- och skogsbruksinstitutet NAFRI, två institutioner som också fått del av Sidas stöd till Laos.
Det totala stödet från Sida till IUCN-Laos uppgick till 8,3 miljoner kronor och genomfördes under två faser; en första från november 2003 till december 2007 och en andra fas mellan mars 2008 och Juni 2011. Stödet gavs som en finansiering till IUCN:s egen 5-årsplanering, där i synnerhet fas II var utan öronmärkta aktiviteter.
* Filmen Siphandone:the Mekong under threat, producerades av Robert Mather, Suthep Kritsanavarin, Ganesh Pangare and Dararat Weerapong (2009). IUCN Mekong Region Water Dialogues film, Gland, Schweitz, med stöd av Finlands Utrikesministerium.
|
