Edwin Fernandez och Rodiver Fuentes utanför sin svetsverkstad i La Labor i Honduras.
Foto: Kina Robberts, Global Reporting

Edwin Fernandez och Rodiver Fuentes utanför sin svetsverkstad i La Labor i Honduras. Foto: Kina Robberts, Global Reporting

program och projekt

Svetsarutbildningen hjälpte Edwin bort från maras-gängen

Publicerad: den 5 maj 2010

Uppdaterad: den 9 november 2010

Edwin Fernandez från byn La Labor i Copan, Honduras, har just avslutat en Sida-stödd utbildning till svetsare. Nu har han och två kamrater fått hjälp att starta en egen verkstad.

- Utan det här stödet? Då hade jag varit med i ett maras-gäng, tagit droger och förstört livet för mig själv och andra, säger han med eftertryck.

Om tio år har han fru, två ungar, hus och kanske en bil, tror Edwin Fernandez. Han är 19 år, smal och senig och har ett brett buspojksleende.

- Först ska jag jobba hårt ett par år så att jag har råd att skaffa allt som behövs till ett hem. Sedan ska jag gifta mig, säger han och ögonen glittrar. Men jag har ingen tjej än – jag är för ung för sånt!

Det är bara några år sedan som hans framtidsutsikter såg helt annorlunda ut. Han slutade skolan när han var 12 år, tillbringade dagarna med att dra runt på byn och drömde om att bli med i ett av de kriminella och tungt beväpnade marasgäng som regerar i området. Istället fick han chansen att gå en tvåårig verkstadsutbildning och nu har han och två skolkamrater fått hjälp att starta en liten svetsverkstad i hemkommunen La Labor. Allt med stöd av ett Sida-finansierat projekt i regionen. Det svenska utvecklingssamarbetet med Honduras avslutas under 2010, och därmed också stödet till det här projektet.

Edwin Fernandez vet inte mycket om Sverige, förutom att den makalösa fotbollspelaren Zlatan kommer från detta avlägsna land och att svenskarna bidragit till att han själv och andra i La Labor har fått ett bättre liv.

- Många av mina gamla kompisar har hamnat i marasgäng. När vi ses försöker de locka mig att gå med också, berättar han.

- Men det går inte. Istället försöker jag påverka dem att ändra sina liv också. Som kriminell har man ingen framtid alls!

Edwin och kollegan Rodiver Fuentes, 21 år, visar runt i verkstadslokalen, en enkel men funktionell betongbyggnad invid byns huvudväg. Rodiver pluggar till socialarbetare på helgerna, men säger att han gillar att jobba med händerna och tänker fortsätta som svetsare. Socialarbetarstudierna är bra att ha ändå, för att hjälpa unga som har problem, förklarar han. 

- Vår firma heter Estructuras Metalicas Colonial, Plåt- och svetsarbeten Colonial, men vi har inte hunnit göra skylten än, säger han och pekar mot fasaden. Den ska hänga här!

Borgmästaren i Dolores, Victor Hugo Ramirez Aguilar är personligen mycket engagerad i ungdomarna och deras framtid. Det ingår i deras praktik att utföra en del jobb åt kommunen. Ett första uppdrag är att tillverka 20 vackert utformade gatlyktor, fyra är redan klara. Ungdomarna har inte bara lärt sig svetsa. De har också pluggat administration och lärt sig hur man tar hand om ett företag, förklarar Victor Hugo Ramirez.

- Det här är en långsiktigt insats som vi tror mycket på. Vi behöver öka kapaciteten på alla nivåer i vårt samhälle, och då behövs det utbildning.

Det svenska stödet till La Labor och 29 andra kommuner i Copanregionen inleddes 2008 och innebär i korthet ett årligt bidrag till den kommunala budgeten med 420 000 kronor per kommun. Kommunerna genomför inledningsvis en noggrann analys av behoven bland invånarna och hur fattigdomen kan bekämpas. Honduras är ett av Latinamerikas fattigaste länder, och Copanregionen är särskilt utsatt.

Pengarna har bland annat använts till att förbättra infrastrukturen, utveckla barna- och mödrahälsovården, bygga bevattningsanläggningar och elnät, utveckla jordbruket samt till olika utbildningssatsningar.

- Vi har använt de svenska pengarna väl. Men det tar tid få igång en hållbar positiv utveckling, säger borgmästaren.

- Det finns djupt rotade vanor, traditioner och kulturella mönster i vårt samhälle som måste brytas för att värderingar som transparens, effektivitet och demokrati ska kunna slå rot. Dessutom är många här analfabeter och inser inte värdet av att deras barn studerar. Barnen behövs ju som arbetskraft. Därför måste vi vara uthålliga och räkna med att det blir bakslag ibland.

Det politiska systemet i Honduras kan också sätta krokben för en positiv utveckling, menar han.

- Ofta dras även biståndet in i den politiska debatten. Till exempel, om ett parti som förlorar makten i ett val har stött ett visst biståndsprojekt så vill det vinnande partiet ibland inte fortsätta med det projektet. Istället hoppas man på nya givare och nya projekt!

Jan Robberts är biståndschef på Sidas sektionskontor i Honduras huvudstad Tegucigalpa och ansvarig för utfasningen av det svenska biståndet. Han tycker att kommunprogrammet i stort har fungerat bra, även om en del kommuner har lämnat ofullständiga rapporter om hur stödet har använts. De här kommunerna granskas särskilt nu, och får inga ytterligare pengar innan granskningen är klar. De sista utbetalningarna innan projektet fasas ut ska ske under 2010.

- Ett stort problem här i regionen är den låga produktiviteten, särskilt på landsbygden, säger Jan Robberts. Därför behövs det fortsatta satsningar här. Vår strategi är att få in kommunprojektet i det fattigdomsprogram som Honduras regering genomför, eller få någon annan givare att gå in.

Sidansvarig:

Mer om gängproblematiken i Centralamerika

Dagens Nyheter skriver om gängproblematiken och hur den sprider sig. Undantaget är hittills Nicaragua, där Sverige bland annat stöttat förebyggande polissamarbete.
 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.