Vårt arbete i Tadzjikistan

Efter inbördeskriget

Publicerad: den 19 februari 2010

Uppdaterad: den 14 juni 2011

I enlighet med regeringsbeslutet 2008 om fokusering av det bilaterala utvecklingssamarbetet har samarbetet med Tadzjikistan fasats ut 2010. Sektionskansliet i huvudstaden Dusjanbe i Tadzjikistan stängde den 1 augusti 2010.

Tre sektorer

En stor del av det utfasade stödet i Tadzjikistan har gått till reformarbete och kapacitetsuppbyggnad. Målet med det svenska utvecklingssamarbetet har varit att stärka möjligheterna för människor att delta i samhällets utveckling och att förbättra försörjningsmöjligheterna och hälsan för landets fattiga befolkning. Sida har arbetat inom tre områden i Tadzjikistan:
• demokratisk samhällsstyrning
• ekonomisk utveckling
• hälsa och social omsorg

Sverige har bidragit till en gemensam strategi för att göra biståndet mer effektivt genom förbättrad samordning mellan givarna och med regeringen. De största givarna är de multilaterala organisationerna som Världsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, FN och Europeiska kommissionen. De största bilaterala givarna är USA, Schweiz, Tyskland och Storbritannien. Dessutom ökar utvecklingssamarbetet med andra aktörer som Ryssland, Kina, Turkiet, Iran och Saudi Arabien.

Läget i landet

Tadzjikistan är den fattigaste av de forna sovjetrepublikerna. Inbördeskriget mellan 1992 till 1997 förstörde produktionskapacitet och infrastruktur. Landet behöver reformera och bygga upp sina offentliga institutioner. Man behöver göra investeringar i hälsovård, social omsorg, utbildning och fysisk infrastruktur.

Tadzjikistan antog sin tredje fattigdomsstrategi i början av 2010 för perioden 2010-12. Landet har också skrivit på de flesta konventioner som berör mänskliga rättigheter.

Men situationen är skör och komplex. De offentliga institutionerna är svaga, rättsosäkerheten stor, och kvinnors situation sämre än före självständigheten. Färre flickor än pojkar går ut skolan. Fattigdomen har minskat under de senaste tio åren, främst tack vare en omfattande arbetsmigration, men är fortfarande hög. Hälsotillståndet hos befolkningen har försämrats liksom den allmänna utbildningsnivån. Mödra- och barnadödligheten har ökat.

 

Att stärka grundläggande institutioner

Landets statistikmyndighet har svag kapacitet och producerar inte tillförlitlig data vilket gör det svårt att följa upp utvecklingen i landet. Tillsammans med Världsbanken och Storbritannien har vi stöttat ett flerårigt projekt för att förbättra den lokala statistikmyndigheten. Projektet genomfördes av ett konsortium av statistikmyndigheter med internationell verksamhet, inkl SCB (Statistiska Centralbyråns internationella verksamhet.)

Det går att odla annat än bomull.

Ca 70 % av befolkningen bor på landsbygden och är beroende av lantbruk för sin försörjning. Bomull är den dominerande grödan i Tadzjikistan. Sida och andra givare har stöttat en övergång till andra grödor, eftersom de är mer lönsamma för odlarna och bättre för miljön.
Sida har bidragit till att utveckla veterinärväsendet och utsädessektorn, bland annat genom lokal växtförädling, certifiering och kontroll av utsäde. En genbank håller på att skapas för att ta tillvara landets växtgenetiska resurser.

Sida har även finansierat ett samarbete mellan Lantmäteriverket och deras motsvarighet i Tadzjikistan. Syftet har varit att förbättra systemet för registrering av mark och fastigheter för att göra det enklare att skapa en fastighetsmarknad trots att all mark i Tadzjikistan ägs av staten.

 

Bättre primärhälsovård och socialtjänst

Tillsammans med andra givare har Sida finansierat ett pilotprogram för att förbättra primärhälsovården och Sida har bidragit till en översyn av hela det nationella systemet för hälsovård.

Det har funnits få alternativ för utsatta barn och barn med funktionshinder i Tadzjikistan. Unicef utvecklar nya omsorgsformer för att minska antalet barn som placeras på institution.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.