Lär känna Tadzjikistan

Lär känna Tadzjikistan

Publicerad: den 1 oktober 2009

Uppdaterad: den 30 april 2010

Tadzjikerna talar ett språk som är nära släkt med persiskan, och de har under historien haft en stor kulturell betydelse för hela Centralasien. I dag är deras land fattigast bland de forna sovjetrepublikerna. Landet var i inbördeskrig 1992–97 mellan den Moskvatrogna regeringen, islamister och tadzjikiska nationalister.

Kriget, liksom den islamiska extremism som spritt sig från grannlandet Afghanistan, har drabbat landet hårt. Sedan 1997 råder det fred, men arbetslöshet, narkotikasmuggling och kvardröjande klanmotsättningar bidrar till att hålla oron vid liv. Ingen utmanar dock på allvar president Emomalij Rachmons auktoritära regim och han kan med stöd av nuvarande författningen sitta kvar på sin post till år 2020.

På sovjettiden var bomullsodling och aluminiumtillverkning de viktigaste näringsgrenarna. När inbördeskriget blossade upp 1992 slogs ekonomin i spillror. Minst 60 000 människor dog och hundratusentals drevs på flykt. Fattigdomen ökade och folkhälsan försämrades kraftigt. Många tadzjikiska män flyttade till Ryssland för att få arbete.

Fredsavtalet 1997 gjorde slut på striderna och en samlingsregering tillsattes. Situationen stabiliserades gradvis, och ekonomin blev lite bättre. Finanskrisen 2008 ledde till nya försämringar, när tadzjiker som arbetat utomlands och skickat hem pengar blev utan jobb och måste återvända. Fattigdomen växte på nytt och oppositionen mot president Emomalij Rachmon tog ny fart.

Sidenvägen

Den gamla Sidenvägen från Kina till romarriket löpte genom Tadzjikistan, och silke har odlats i landet i mer än tusen år. Enligt legenden tog en kinesisk prinsessa som giftes bort med en tadzjikisk furste med sig silkesmaskar gömda håruppsättningen till sitt nya hemland.

Uppgifterna har tagits fram i samarbete med Utrikespolitiska Institutet 

 

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.