Kvinnliga mjölkbönder i Tadzjikistan har lärt sig djurvård, marknadsföring och distribution genom det Sidastödda projektet Southern Tadzjikistan Agribusiness Supply Chain.
Foto: Sven Bjerlestam

Kvinnliga mjölkbönder i Tadzjikistan har lärt sig djurvård, marknadsföring och distribution genom det Sidastödda projektet Southern Tadzjikistan Agribusiness Supply Chain. Foto: Sven Bjerlestam

Program och projekt

Lärdomar från ett misslyckat projekt – förändring sker på många nivåer

Publicerad: den 23 februari 2010

Uppdaterad: den 30 april 2010

Planen var att utveckla länken mellan jordbrukare och livsmedelsindustri Jordbrukarna skulle bli mer produktiva och lönsamma, liksom processföretagen. Produkterna skulle bli bättre och kunna exporteras.

Det gick nu inte riktigt som tänkt. Men projektet hade ändå vissa positiva effekter för de deltagande jordbrukarna, varav många kvinnor.

– Detta visar hur komplex verkligheten kan vara här, säger Eva Lithman på Sektionskansliet i Dusjanbe.

Sidas jordbruksprogram i Tadzjikistan är omfattande och innehåller många olika delar. Ett av syftena är att göra det enklare för jordbrukare att odla annat än bomull. ”Southern Tadzjikistan Agribusiness Supply Chain Project” hade det som ett mål – ett mål som inte helt uppnåddes.

Ökad produktivitet

Men Eva Lithman på Sektionskansliet i Tadzjikistan menar att delar av projektet ändå gjort nytta, särskilt för de mjölkbönder, många kvinnor, som deltog.

De har kanske bara en eller två kor. Genom projektet har de lärt sig att ta bättre hand om djuren bland annat genom bättre foder. Kvinnorna har också börjat använda veterinärväsendet – som också är föremål för svenska biståndsinsatser. Resultatet är mer, och bättre, mjölk. Kvinnorna har också organiserat sig för att marknadsföra mjölken och lärt sig budgetera sin verksamhet.

Brist på engagemang

Men det stora målet med projektet lyckades alltså inte. Tomaterna skulle bli tomatpasta att sälja till Ryssland och mjölken skulle vidareförädlas av ett mejeri.

Men det gick inte att få de aktuella företagen, ett nystartat processföretag och ett mejeri, att engagera sig tillräckligt. Tidigare erfarenheter av liknande tomatprojekt i Ukraina var goda, så idén var att överföra modellen till Tadzjikistan.

Men de två länderna är alltför olika. 

– Misslyckandet speglar de problem som finns här. Det är besvärligt att starta och driva nya företag och jordbruket är fortfarande till stor del kontrollerat av staten. Det börjar släppa men inte så mycket som projektet hade förutsatt, fortsätter Eva Lithman.

Vi har lärt oss att man inte enkelt kan föra över en projektmodell från ett land till ett annat. Varje land har sina särskilda förutsättningar och det är viktigt att förstå möjligheter och begränsningar.

Förändringar måste ske på många nivåer

Den nytta de kvinnliga mjölkbönderna ändå drog är en viktig lärdom, enligt Lithman. 

– Man måste arbeta på många nivåer. Det räcker inte med lagar och bestämmelser, förändring kommer när lagarna börjar tillämpas som tänkt och när människor använder nya kunskaper.

Projektet lades ner sommaren 2009. Utfasningen av det svenska biståndet spelade in. Chanserna att lyckas hade kanske varit bättre med mer tid, säger Eva Lithman.

En del av arbetet kommer att fortsätta genom andra organisationer. Eva Lithman hoppas att andra givare, som den europeiska kommissionen och de stora utvecklingsbankerna som Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken kommer att fortsätta arbetet med att utveckla jordbruket.

– En ny jordbrukspolitik behövs i Tadzjikistan, reformer och medvetna satsningar på att utveckla en näring som sysselsätter större delen av befolkningen i Tadzjikistan.

 

Sidansvarig:

Fördjupad information

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.