Efter självständigheten 1991 har landet brottats med ekonomiska problem, utbrott av islamisk terrorism och politiska kriser. Fattigdomen är stor. Ändå har den politiska utvecklingen varit fredligare än i flertalet grannländer, och Kirgizistan har både rika fyndigheter av värdefulla metaller och goda förutsättningar för turism.
Under 1990-talet dominerades politiken av president Askar Akajev, som länge framstod som mer demokratisk och framstegsvänlig än andra centralasiatiska ledare. Men 2005 tvingades Akajev avgå i den så kallade tulpanrevolutionen, utlöst av missnöje med korruption och ett alltmer auktoritärt styre. Ny president blev Kurmanbek Bakijev. Även han anklagades snart för svågerpolitik, valfusk och korruption. 2009 omvaldes Bakijev i ett val som enligt utländska valövervakare var en besvikelse. I april 2010 har nya demonstrationer lett till att oppositionen tagit kontroll över makten, ledda av Roza Otunbaeva.
Den ekonomiska krisen har lett till försämrad folkhälsa och sänkt medellivslängd. Sjukdomar som difteri, mässling och tuberkulos har blivit vanliga.
Ett land för äventyrsturister
Med sina höga berg, gröna dalar och klara bergssjöar är Kirgizistan idealiskt för äventyrsturister som vill fotvandra eller rida. Kirgizerna är berömda för sin gästfrihet och tar gärna emot besökare i sina jurtor, där gästerna trakteras både med kumiss (jäst stomjölk) och kirgiziska folksånger.
Uppgifterna har tagits fram i samarbete med Utrikespolitiska Institutet
