Pedro Centano med ledaren Roberto Carlo och övriga på planen
Foto: Ylva Sahlstrand/sida

Pedro Centano med ledaren Roberto Carlo och övriga på planen. Foto: Ylva Sahlstrand/sida

Program och projekt

Polisen öppnar nya möjligheter för tidigare unga kriminella

Publicerad: den 16 juli 2009

Uppdaterad: den 9 november 2010

En vanlig eftermiddag i Estelí, en stad i norra Nicaragua, lirar ett gäng grabbar fotboll. Flera av dem som deltar har tidigare identifierat sig som en viktig spelare i ett ungdomsgäng. Gäng som mer eller mindre har varit kriminella. Att de idag hellre spelar fotboll kan de tacka polisen för.

Polismannen Pedro Roque Centeno skakar på huvudet när han säger att det är trist när ungdomarna får nej från vissa institutioner. Som när de ber om pengar för bollar till klubben.

– Det är lite sorgligt, att vi är deras enda hopp, suckar han.

Så hoppar han ur bilen. På gatorna i Estelí har han fått syn på en ung kille på moped och han vinkar in honom till trottoarkanten. ”Spelar grabbarna nu?”, frågar han. Killen på mopeden, Roberto Carlo, nickar och visar vägen till planen.

Där ute, en bit utanför Estelís centrum, yr dammet då grabbarna sparkar bollen likt vältränade proffs. Där dyker också Nora Mercado Gonzalez upp. Hon är ”Jefa de sector”, polisboss över kvarteret, och har koll på området där grabbarna träffas. Förutom att heja på sin kollega, talar hon med flera som står och tittar på övningsmatchen. Hennes ton är lågmäld och vänlig.

En vanlig eftermiddag som denna innebär övningsmatcher. Sedan träffas de som har tid varje fredag för att prata om turneringar eller annat som rör fotbollsklubben. I hela Estelí är cirka 270 ungdomar engagerade och tillsammans bildar de 22 lag. Flera av dem som deltar har tidigare tillhört kriminella ungdomsgäng där de har riskerat att dras in i allt grövre brottslighet.

Det är här polisen kommer in. Och kanske hoppet. För hur väl även myndigheterna i landet talar om de ungas framtid, är det mest den nicaraguanska polisen som har satsat på preventivt arbete. En speciell avdelning hos den nicaraguanska polisen har uppdraget att rikta sig till unga flickor och pojkar, vilket innebär såväl långsiktig planering som aktiv närvaro ute bland folket.

Strategin är att fånga upp unga pojkar, för det är framför allt pojkar som bildar gäng och går över gränsen till vad som kallas kriminalitet enligt Estelís poliser. I vissa kvarter i staden kunde ”vanliga invånare” tidigare inte röra sig, för där fanns hotet från de kriminella gängen. För fem år sedan fanns 13 sådana i Estelís omgivningar, nu finns fem.

Det förebyggande arbetet har inneburit att polisen identifierat ledarna för gängen och erbjudit dem andra möjligheter.

– Det var svårt i början att veta hur vi skulle nå fram till dem, berättar Pedro. Först ville vi erbjuda dem tekniska kurser. Men det var inget de ville ha. Det var fotboll de ville ha.

Genom möten, samtal med såväl ungdomarna som deras familjer och boende i kvarteren, har polisen förstått vad de unga önskar och hittat den form som fungerar. Sport visade sig vara en lyckad ingång för förändring. Fotbollen har fått många unga att hitta ”sin grej” och organisera sig för ett gott syfte. Likaså har spelandet gett kraft att ta sig fram, se positivt på framtiden, kanske studera eller hitta ett jobb.

Norlan Alfredo Blandon Rugamo jobbar på dagarna på ett snickeri men vill gärna i framtiden arbeta som ekonom. Tillsammans med Roberto Carlo, ledare i ett av Estelís fotbollslag, berättar han att de började från absolut noll. Men med hjälp av polisen började de att bygga upp sitt lag och få till en plan. Nu är det svårt att få mer sand till planen och extra bollar.

– Borgmästaren har sagt att han lyssnat och hört vår oro, men ingen på kommunen har tagit emot oss. Nu har vi i alla fall fått hjälp av polisen, säger Roberto Carlo.

Fotbollsklubben kämpar på och håller ihop och planerar sina träningar och matcher. Polismannen Pedro Roque Centeno är glad över att de har sina idéer och sin fotbollsplan. Men som sagt, kommunen hade gärna fått hjälpa till lite mer. Visserligen arbetar polisen nära med kommunen, tillsammans med socialarbetare och psykologer som finns på närpolisstationerna till exempel. Men han önskar lite mer engagemang. Det är därför han suckar, nästan lite vemodigt. Han önskar att det fanns mer jobb och att hela samhället kunde bereda en säkrare väg.

– Men jag är glad, vi är i alla fall en bit på väg, avslutar han innan han åter sätter sig i bilen och kör tillbaka till polisstationen.

Sidansvarig:

Mer om gängproblematiken i Centralamerika

Dagens Nyheter skriver om gängproblematiken och hur den sprider sig. Undantaget är hittills Nicaragua, där Sverige bland annat stöttat förebyggande polissamarbete.
 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.