Maria Tegborg, Sidas landschef i Nicaragua, inledde med att berätta om det svenska initiativet till att främja mödrars hälsa och minska mödradödligheten. Projektet fokuserar på sexuell och reproduktiv hälsa samt på kvinnors rättigheter, inklusive abort. En stor del av konferensen ägnades åt att utbyta regionala erfarenheter från arbetet med mödravård.
En av de inbjudna föreläsarna var Irma Rivera från Peru, som framhöll den stolthet hon kände över att vara barnmorska:
– Tillsammans och över hela världen kämpar vi för att rädda kvinnors liv. I Peru har barnmorskor funnits i mer än 180 år. Idag krävs fem års utbildning på akademisk nivå för att bli barnmorska och nästan nio av tio födslar bistås av en barnmorska.
Andra inbjudna föreläsare från Chile, Spanien och Sverige gav liknande vittnesmål.
Barnmorska inte en erkänd profession i Nicaragua
Erfarenheter från Nicaragua visar hur barnmorskor måste kämpa mot såväl praktiska som sociala och kulturella hinder. Yrket är fortfarande inte rättsligt erkänt, och ofta tvingas de gå emot etablerade samhällsnormer och ifrågasätta hälso- och sjukvårdssystemet. I Nicaragua är det fortfarande i huvudsak läkare som hjälper kvinnor att föda. Landet har dessutom en mycket hög andel kejsarsnitt.
Tack vare utbildning har barnmorskorna nu fått vetenskapligt underbyggda kunskaper och färdigheter som främjar hälsa och välbefinnande hos modern och barnet före, under och efter förlossningen. De har också utbildats i genuskunskap och i vikten av att involvera fäder i moderns och det nyfödda barnets hälsa. Ibland är det en fråga om att rädda liv, men oftast handlar det om att skapa förutsättningar för ett hälsosamt liv.
Marianne Velandia är barnmorska och forskare vid Karolinska Institutet, som bistår med resurser och tekniskt stöd inom barnmorskeprogrammet i Nicaragua. Hon uttryckte en stark tillfredsställelse med hur programmet har utvecklats.
– Det är fantastiskt att höra era berättelser och förstå att 500 utbildade barnmorskor är mycket och att utbildningen verkligen har gjort skillnad! Det är också tillfredställande att veta att utbildningarna kommer att fortsätta på flera platser i landet.
Ett viktigt resultat av konferensen var beslutet att organisera sig som barnmorskor, eller förlossningssjuksköterskor, att bättre synliggöra barnmorskornas betydelse och att arbeta för politisk opinionsbildning.
Otilia Willis från Puerto Cabezas i Nicaragua sammanfattade lärdomarna från konferensen:
– Det viktigaste är att vi har lagt grunden för vår förening. Det gör att vi nu kan skapa opinion för att ändra lagstiftningen och legalisera vårt arbete som förlossningssjuksköterskor.
Fakta om mödradödlighet och barnmorskeutbildning
- Nicaragua har åtagit sig att enligt millenniemålen minska mödradödligheten med 25 procent jämfört med 1990 års mödradödlighet. Idag dör 70 av 100 000 kvinnor i samband med förlossningen.
- Nicaragua är det land i Centralamerika som har högst mödradödlighet.
- Nicaragua hör till de länder som har flest unga mödrar i hela den latinamerikanska regionen.
- 25 procent av alla dödsfall bland mödrar drabbar unga kvinnor.
- Flickor i åldern 15–20 löper dubbelt så stor risk att dö i barnsäng jämfört med kvinnor över tjugo, medan risken för flickor yngre än 15 år är fem gånger högre.
Utbildningsprogrammet för barnmorskor har vuxit fram sedan 1980-talet, då den svenska organisationen "Svalorna" startade sina utbildningar. Under 1990-talet gav Finland bidrag till specialistutbildning av sjuksköterskor vid Sjukhusskolorna och under det senaste decenniet fick utbildningen stöd av Sida.
Under de senaste fem åren har 27 miljoner kronor avsatts för ett års specialistutbildning till förlossningssjuksköterska. Utbildningen har omfattat 540 sjuksköterskor, utvalda av sina respektive lokala hälsovårdsmyndigheter, SILAIS. Stödet ges till sju sjuksköterskeskolor i landet och teknisk rådgivning tillhandahålls av Karolinska Institutet.
