För någon vecka sedan uppmärksammades tvåårsdagen av jordbävningen i Haiti; en naturkatastrof som räknas som en av de värsta på 2000-talet. Fler än 200 000 människor dog och tre miljoner blev direkt drabbade; hemlösa eller skadade. Media rapporterade om (det långsamma) återuppbyggnadsarbetet och på Fotografiska museet i Stockholm öppnades en fotoutställning.
På Sida uppmärksammar vi situationen i Haiti genom att bjuda in till ett dialogseminarium den 31 januari. Samtidigt sätter vi upp en utställning som tagits fram av International Organization of Migration, IOM, ”Voice of the Voiceless” där överlevande haitier själva genom bilder och brev beskriver sina personliga livsöden. Utställningen är öppen för alla att komma och se i Sidas lokaler på Valhallavägen 199 i Stockholm mellan den 31 januari och 7 mars.
Rapporteringen i media lade fokus på trögheten i återuppbyggnadsarbetet. Dock jämförde Svenska Dagbladets reporter med situationen i New York där man först nu, mer än tio år efter terrorattentaten kan se ett nytt område ta form och i New Orleans tog det fyra-fem år innan spåren av stormen Katrina städats undan.
I Haiti har förutsättningarna varit helt annorlunda. I Port au Prince förstördes nästan allt. Statsapparaten kollapsade. Allt måste skapas från grunden. Redan före jordbävningen var Haiti oerhört fattigt och brottades med stora problem; inte minst politiskt. Fattigdomen var utbredd. Många var hemlösa redan då.
En långsiktig plan - vems ansvar är det?
Efter jordbävningen fullkomligt forsade det in hjälp från utlandet; samordningsproblemen blev stora. Det har med tiden också visat sig att en stor del av utlovade donationer inte realiserats; bara lite mer än hälften har i verkligheten betalats ut.
Carina Staibano på Sidas humanitära enhet besökte Haiti i november. Hon såg att mycket positivt hade hänt, men såg också ett nytt problem:
- En enorm mängd privata medel samlades in till Haiti, allt ifrån aktörer som Kronprinsessans Bröllopsfond till IKEA och Rädda Barnen. Det är naturligtvis positivt, men samtidigt problematiskt. När pengarna börjar ta slut vänder man sig allt oftare till Sida för att kunna färdigställa det man påbörjat. Men Sverige kommer att fasa ut sitt stöd från och med nästa år och har inga planer på något långsiktigt utvecklingssamarbete med Haiti.
Här krävs enligt Carina Staibano en diskussion om hur privata medel påverkar biståndet och utvecklingen och om hur Haiti ska kunna nå en utveckling. När stöden försvinner uppstår problem.
Carina, som arbetade på Sri Lanka 2004 ser stora likheter med situationen efter tsunamin.
- Då, liksom nu, vällde pengarna in och aktörerna var inte samordnade. På Haiti har problemen sett likadana ut, med tillägget att omständigheterna varit extremt svåra. Det ser dock ut som att givarna inte dragit så stor lärdom av vad som gick mindre bra då.
En annan med god insyn i återuppbyggnadsarbetet på Haiti är Ann Linnarsson, barnrättsspecialist, som arbetar på plats i Port au Prince för Unicef. Hon vänder sig emot den i hennes tycke ytliga beskrivningen av återuppbyggnaden och hävdar att ljusglimtar i allt högre utsträckning syns.
- Hela 2011 har jag sett att återuppbyggnaden har kommit igång, säger hon.
Även Ann Linnarsson ser risken med att privata initiativ försvagar staten.
- Den haitiska staten var extremt svag redan innan jordbävningen ägde rum. De flesta sociala tjänster är idag privata och alla är inte bra. Staten behöver komma in och ta sin roll och börja koordinera och kontrollera kvalitén.
Ann Linnarsson arbetar nu en del av sin tid som rådgivare till staten för att bidra till att stärka statens roll.
Sverige stor givare med goda resultat
Det massiva svenska stödet har dock gett flera positiva resultat. Sveriges är nummer fem i storleksordningen som givare och vi kan trots alla svårigheter glädja oss åt många viktiga resultat, såsom att:
- En miljon människor har fått nytt boende och kunnat lämna flyktingläger
- Sverige bidragit till att kolerautbrottet (med ca 400.000 fall) nu är under kontroll
- 1,2 miljoner människor fått rent dricksvatten
- lägren försetts med 6.000 latriner och 2.800 duschar
- undernärda barn har fått vård, så att dödligheten nu är nere på 1,6 %
- barn fått utbildning och psykosocialt stöd
- åtgärder i form av bland annat belysning vidtagits för att minimera risker för sexuellt våld i lägren
- sammanlagt drygt 20.000 lärare utbildats, 600 skolor rehabiliterats och 1,1 miljoner barn i skola får skolmat varje dag
Totalt har Sverige under 2010 och 2011 betalat ut 526 miljoner kronor. Då är inte insamlade svenska privata medel inräknade och inte heller bidrag från privata företag och organisationer. Mer information om det svenska stödet till Haiti.
