Du saknar ett hjälpprogram för att spela upp Flash-filmer eller har JavaScript inaktiverat. Saknar du Flash kan du ladda ned det gratis från
www.adobe.com

Leonzo Bravo, jordbrukare, Guatemala

Genom att odla olika grödor får vi skörd hela tiden.
Program och projekt

Ekologisk odling har ökat familjers inkomst

Publicerad: den 30 augusti 2012

Uppdaterad: den 17 oktober 2012

Vid skarpa sluttningar i San Marcos i Guatemala ligger familjen Bravos hem och odlingar. Moln och dimma stryker kring växtligheten då Leonzo, familjens pappa, demonstrerar plantering.

– Bästa avståndet för fröna är 25 centimeter, säger Leonzo då grannarna sätter dem i snygga rader.

I det lilla samhället i Sibinal, 2,845 meter över havet, odlar familjen på terrasser för att inte regnet ska skölja bort grödorna. Här varvas morötter, rödbetor, blomkål, broccoli och lök.

– Genom variationen får vi skörd hela tiden. Dessutom behöver vi inte köpa gödningsmedel vilket sparar pengar, säger han och betonar sedan de tre stegen i ekologisk kost:

Efter fröna måste askan på, för att desinfektera jorden. Leonzo låter en granne kasta upp den vita vulkanaskan så att den likt en vintergata landar över fröna. Därefter följer lövkompost och rester från köket med en extra tillsats av maskar. På det hela planteras koriander som skyddar från insekter.

Leonzo undervisar familjer i området nästan varje vecka, denna gång iklädd en vit skjorta som bländar mot allt grönt. Han cirklar lätt runt odlingarna och engagerar de som lyssnar. Tillsammans med hundra andra utbildare; är han en stolt ”promotor”, och ingår i ett program för jordbruksutveckling som FN och Sida stöttar. Under två år har hans kunskaper omkullkastat hans tidigare värld. Där det tidigare var torrt och dött, växer nu mängder av ätbart.

– Vi säljer på marknader och har fått mer inkomst. Men vi äter också mycket av det vi odlar vilket gjort oss friskare. Genom jordbruket är jag också nära familjen. Jag behöver inte jobba långt borta, säger han.

Leonzo minns år av försök till ett bättre liv, inte minst efter stormen Stan 2005 då familjen drabbades hårt. De bodde då i en annan del av regionen, fick lämna sitt förstörda hem och jobba på kaffeplantage. På grund av dålig inkomst återvände de, år 2009, till hemtrakterna kring Sibinal.

– Här berättade det kommunala rådet om jordbruksprogrammet och vi beslöt att delta, säger Leonzo.

Christina Elich, samordnare för programmet, betonar kopplingen till regeringens nollvision om hunger och att kommunerna samverkar med befolkningen. Även experter inom hälso- och jordbruksministeriet engagerar sig.

– Men viktigast är delaktigheten hos människorna som bor här, konstaterar hon.

Familjen Bravo är en av 2 600 familjer som är aktiva, från sammanlagt 56 samhällen i de mest svåra områdena. Fru Filomena Venture, ser en utveckling framåt.

– På ett år fick vi redan en bra skörd. Men det har inte varit utan hårt arbete, konstaterar hon.

Vid fem börjar dagen. Filomena sätter eld i spisen, vädrar lakanen och kokar te. Barnen, fem pojkar och en flicka, tar hand om var sitt djur som get, kanin och en gris. Sedan går fyra av barnen till skolan.

Oftast är Filomena med vid Leonzos sessioner men hon ägnar sig också åt sin blomsterrabatt. Ska blommorna säljas? Nej, inte än. Först andra planer. Den äldre gossen bör studera vidare. För hemmets skull önskar de också ett bättre hus med ett kök utan öppen eld. Leonzo vill också se till folket i Sibinal.

– Jag är glad över hur mycket bättre vi har fått det, men jag vill också göra mer för allas hälsa – inte minst tänker jag på gravida, säger han och hoppas snart diskutera med ansvariga inom programmet.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.