Hälften av dagens guatemalaner tillhör mayafolket, som med sina färgsprakande dräkter, traditionella danser och urgamla mytologi håller indiankulturen levande. Ett 20-tal mayaspråk talas i landet.
Förtryck och orättvis fördelning av jord ledde i början av 1960-talet till väpnad revolt och inbördeskrig, då över 200 000 människor – de flesta civila mayaindianer – dödades eller ”försvann”. Fredsavtalet 1996 utlovade politiska, sociala och ekonomiska reformer, men orättvisorna har snarare ökat. Resursfördelningen är ovanligt skev i Guatemala. Problem som analfabetism, spädbarnsdödlighet och undernäring är mer utbredda än i regionen i stort. Sex av tio lever i fattigdom. De är främst indianer på landsbygden utan politiskt inflytande i det formellt demokratiska landet.
Inbördeskrigets våldskultur och korruption har satt sig i samhället. Straffrihet för gångna brott mot mänskliga rättigheter har delvis kommit att gälla även organiserad brottslighet och narkotikahandel, som har sina beskyddare inom militär och säkerhetstjänst.
Hotad skog i ”trädens land”
Den traditionella huvudnäringen är jordbruk med kaffeodling, men landet har Centralamerikas största tillverkningsindustri och man utvinner olja. Guatemala betyder ”trädens land” och större delen av ytan var tidigare skogbevuxen. I dag är regnskogarna hotade, och i avverkningens spår följer jordförstörelse och grundvattenbrist.
Uppgifterna har tagits fram i samarbete med Utrikespolitiska Institutet
