I Colombia finns tre stora illegala väpnade grupper. Det är gerillarörelserna FARC-EP , ELN och de paramilitära grupperna.
Från början stred gerillorna för ett mer jämlikt samhälle. Idag är kontrollen över mark och kokaodlingar viktiga faktorer för den interna väpnade konfliktens fortlevnad.
Sedan ett antal år tillbaka arbetar den interamerikanska organisationen OAS med att främja fredsprocessen i Colombia. Programmet heter MAPP och en viktig del i arbetet är att skapa öppenhet och förbättrad information kring paramilitärens demobilisering och återanpassning samt att stödja den colombianska regeringen i detta arbete.
Sedan 2004 bidrar Sverige med experter och ekonomiskt stöd till programmet.
Svåra frågor att lösa
Många av medlemmarna i de paramilitära grupperna har begått allvarliga brott. Men för att de ska gå med på avväpning måste de få något i utbyte. Samtidigt måste offrens rättigheter också tillgodoses. En svår utmaning är därför att hitta ett sätt att hantera strafflindring, krav på sanning, rättvisa och gottgörelse till offren. När den Nationella kommissionen för gottgörelse och försoning bildades 2005 fick de till uppgift att se till att offren blir delaktiga i rättsprocesserna. De ska också övervaka arbetet med avväpning och återintegrering.
Politiska och ekonomiska strukturer kvar
Hittills har ungefär 30 000 paramilitärer demobiliserats. Kvar finns drygt 10 000 personer som fortsätter att begå övergrepp i form av hot, kidnappningar, selektivt dödade och massakrer.
De paramilitära grupperna har visat sig ha tydliga kopplingar till den politiska och ekonomiska världen. Den stora utmaningen för Colombia framöver blir att se till att även de banden klipps av. I de frågorna är det viktigt med påtryckningar och stöd från det internationella samfundet.
