Jordbruksstöd ska ge bönderna bättre inkomster

När regnperioderna blir kortare och klimatet varmare blir det ännu svårare för småbönderna på Bolivias torra högland och halvtorra regioner att försörja sig. Vattenfrågan är central och Sida har sedan 2009 stött befolkningen genom jordbruksprojektet PROAGRO 1, vilket bland annat resulterat i bättre vattentillgång till odlingar och nya konstbevattnade områden. Dessutom har mer än 10 000 bönder fått bättre inkomster med hjälp av ny jordbruksteknik.

När nu projektet går in i sin andra fas, PROAGRO 2, är det med ett tydligt fokus på klimatförändringarnas påverkan på jordbruket och den kapacitet myndigheterna har för att bistå bönderna med service. Sida ska genom sin tyska partner, GIZ, stödja kommunerna i de tre regioner där projektet genomförs: Chaco, Norte de Potosí och Valle. Till sin hjälp kan kommunerna använda de modeller för nya jordbruksmetoder som GIZ tagit fram utifrån tidigare erfarenheter.

– De första åren vi arbetade med PROAGRO hjälpte vi till att bygga vattenreservoarer och bevattningssystem. Nu i PROAGRO 2 så stärker och utbildar vi istället kommunernas miljöavdelningar så att de själva kan erbjuda bönderna den hjälp de behöver, berättar Peter Asmussen på GIZ.

Det övergripande målet med PROAGRO 2 är att öka böndernas inkomster från sina odlingar, och här är tillgången till vatten en viktig del. Problemen ser olika ut i landets olika regioner, därför är det viktigt att involvera bönderna i hela processen och genomföra en riskanalys.

– Om problemet är att vattnet i en vattenreservoar inte räcker till alla så kan ett bättre bevattningssystem med sprinklers vara en lösning. Vi kan ge bönderna råd om hur de kan söka pengar till nya system hos olika organisationer, eller tala med kommunerna och föreslå att de ska stödja våra förslag.

Erfarenheterna har visat att det kan vara riskabelt att introducera något helt nytt, ofta är det bättre att förbättra de metoder som används.

– Chansen att ett nytt bevattningssystem ska ge goda resultat är 50 procent högre om det finns bevattningssystem sedan tidigare. Om vi tar Potosí som exempel så visste folk inte hur ett vattenuppsamlingssystem fungerade när vi pratade om deras problem. Så det första vi gjorde var att ordna en bussresa för befolkningen till Aiquile där bönderna använder det, för att studera tekniken och utbyta erfarenheter med de andra, säger Peter Asmussen som själv har arbetat i Bolivia i åtta år.

Bolivia är ett av Latinamerikas fattigaste länder och dess bönder har alltid anpassat sig till klimatets förändringar, menar Peter Asmussen. Många har tagit fram riskhanteringsstrategier, där åtgärderna bland annat kan handla om att odla olika typer av grödor som var för sig klarar torka, översvämningar eller hagel på olika sätt. 

– Mycket av de problem som klimatförändringarna för med sig har vi redan arbetat med. Det vi gör nu är att mer systematiskt lyfta fram de anpassningsåtgärder som behövs, och ta fram strategier för hur man bäst agerar om temperaturen stiger med 2 grader, hagelstormar kommer oftare, regnperioden blir kortare eller nederbörden minskar med 200 mm per år.