EU har försökt driva en engagemangspolitik gentemot Vitryssland i syfte att skapa förutsättningar för demokratiska reformer. Från vitrysk sida har endast några symboliska steg tagits, utan vilja till systemförändring.
Rapporterna om situationen för de medborgerliga och politiska rättigheterna från organisationer som Amnesty och Human Rights Watch liksom från de svenska och amerikanska utrikesdepartementen är samstämmiga.
Yttrande-, förenings-, och mötesfriheterna respekteras inte. Rätten till rättvisa rättegångar är inte garanterad. Och de viktigaste massmedierna är statskontrollerade. Regeringen har beskurit möjligheten för oppositionella medier att verka. Man har även trakasserat oppositionspartier, oberoende fackföreningar, enskilda organisationer och religiösa församlingar.
President Lukasjenko kom till makten 1994. I en ifrågasatt folkomröstning ändrades sedan grundlagen så att presidenten nu kan väljas om obegränsat antal gånger. Varken presidentvalen 2006 eller parlamentsvalen 2008 uppfyllde internationella demokratiska normer, enligt internationella valobservatörer. Valfusk förekom även vid 2010 års val och EU har beslutat återinföra samt utvidga sanktionerna mot Vitryssland (källa Regeringskansliet).
Färre fattiga
Regeringen tillämpar en ekonomisk politik som kallas "marknadssocialism". Andelen fattiga människor har sjunkit från 40 procent 1997 till 13 procent 2005, enligt Världsbankens uppskattning. Men frågan är om den goda tillväxten på sju procent om året är hållbar med den kraftiga ökningen av energipriserna som inträffade 2009. Den globala finanskrisen har slagit hårt mot landet och man har fått stora lån från Internationella Valutafonden, IMF. Med lånen följer också krav på att liberalisera och avreglera ekonomin.
Vitryssland ingår i det Östliga partnerskapet
Kontakterna med väst är komplicerade och har präglats av restriktioner och periodvisa närmanden. Väst har försökt utöva påtryckningar på Vitryssland på grund av det auktoritära politiska styret. Samtidigt vill EU upprätthålla kontakterna och förhoppningar finns att Vitrysslands deltagande i Östliga Partnerskapet ska bli ett instrument för att stärka de demokratiska processerna i landet. Vitryssland är det enda europeiska land som inte är medlem i Europarådet.
En realpolitisk faktor är Västeuropas beroende av olja och gas från Ryssland. Gasledningen Druzhba går igenom Vitryssland.
Vitrysslands historia
Som ung statsbildning söker Vitryssland sin identitet. Genom historien har området dominerats av ryssar, polacker, litauer och långt tillbaka kanske också svenskar.
- För att de som talar vitryska och känner sig som vitryssar skall uppleva att de har en fast identitet, behöver de en lång historia att känna sig delaktiga i, skriver Kristian Gerner, professor i östeuropeisk historia och kultur vid Uppsala universitet.
Och denna historia måste vara egen, vitrysk, som måste konstrueras eftersom det inte har funnit någon internationellt erkänd självständig stat med namnet Vitryssland före 1991. Oppositionens röd-vita flagga har dock sitt ursprung i den Vitryska nationella republiken som existerade under en kort period 1918, i efterdyningarna av första världskrigets slut. Att återuppliva den vitryska identiteten och bygga upp självkänslan hos den prövade befolkningen är en viktig faktor för landets utveckling mot en demokratisk stat.
Sveriges samarbete med Vitryssland
Reformbehoven är fortsatt stora i Vitryssland, i synnerhet inom demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Vi fokuserar därför våra insatser dit. Insatser görs också på miljöområdet och inom den privata sektorn, inriktade på bland annat vattenrening respektive utveckling av småföretagande.
Svenska fokusområden:
- demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet
- miljö
- marknadsutveckling
