Lär känna Ukrania

Ukrania

Publicerad: den 16 juni 2009

Uppdaterad: den 5 oktober 2011

Ukraina blev en egen stat vid Sovjetunionens upplösning 1991. Landets olika delar har tidigare tillhört olika stormaktsvälden, bland annat det litauiska, det polska och det ryska. Fortfarande talar en del av befolkningen bara ryska men uppfattar sig som ukrainare.

Åren närmast efter självständigheten blev svåra med djup ekonomisk kris och hårda politiska motsättningar. Jordbruket, tidigare så viktigt, blev eftersatt. I början av 2000-talet fick ekonomin ett uppsving tack vare ökad stålexport, men den internationella finanskrisen har slagit hårt mot Ukraina.

Utbredd korruption och interna maktkamper skapade ett växande missnöje bland ukrainarna. Fiffel med valresultatet i presidentvalet 2004 utlöste så starka protester att valet till sist måste göras om. Den så kallade orangea revolutionen väckte stora förhoppningar om ett mer demokratiskt, öppet och hederligt samhälle, men bittra personliga motsättningar mellan de främsta revolutionsledarna, Viktor Jusjtjenko och Julia Tymosjenko, bromsade den utvecklingen. I spåren av konflikt och kris vann revolutionens motståndare, den ryssvänlige Viktor Janukovitj som motades bort i fuskvalet 2004, istället presidentvalet 2010. Hans mål är att leda Ukraina på en väg mellan Öst och Väst.

Den blågula flaggan

Vid stora idrottsevenemang kan man lätt missta ukrainska deltagare för svenska. Precis som i Sverige är Ukrainas nationalfärger nämligen blått och gult, färger som var vanliga i olika symboler redan på 1200-talet. Landets flagga, med ett blått och ett gult fält, där det blå står för himlen och det gula för sädesfälten (”kornboden Ukraina”), användes först då landet var självständigt en kort period efter första världskriget. Under sovjettiden var den förbjuden men blev åter officiell flagga vid självständigheten 1991.

Uppgifterna har tagits fram i samarbete med Utrikespolitiska Institutet 

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.