Sedan 2005 förhandlar EU med Turkiet om medlemskap. För att det ska bli verklighet krävs att Turkiet på många områden anpassar lagstiftning och administrativa system till EU:s regler (Köpenhamnskriterierna, som är en del av dessa) så att demokratin, rättssäkerheten och de mänskliga rättigheterna garanteras.
Medan Sverige starkt förordar ett turkiskt medlemskap är en del andra EU-länder mer tveksamma. Framförallt är många oroliga för att ett stort muslimskt land blir medlem. En del fruktar effekterna av Turkiets stora befolkning (cirka 73 miljoner) på arbetstillfällena och att de stora utvecklingsbehoven blir en ekonomisk belastning för EU.
Den svenska regeringen menar att ett EU-närmande är det bästa sättet att fördjupa landets demokrati och bekämpa kvarvarande fattigdom.
Sveriges kontakter med Turkiet är breda. Nära 100 000 personer med turkisk bakgrund bor i Sverige. I Turkiet bor 10 000 svenska medborgare och 400 000 besöker landet varje år.
Kvinnorna diskriminerade
Turkiet har en stor och stark ekonomi, strategiskt placerad mellan Öst och Väst. Tillväxten har på senare år varit snabb, men skillnaden mellan fattig och rik är fortfarande stor.
Cirka 20 procent av befolkningen bedöms som fattig, även om få är mycket fattiga. De fattiga lever främst på landsbygden i östra Turkiet, som är den landsdel där den stora minoritetsgruppen kurder bor. Kurder finns också i de stora städerna. Även om det skett en förbättring vad gäller kvinnors rättigheter så är det fortfarande en stor del av kvinnorna i vissa regioner som inte kan läsa och skriva. Antal flickor som går i skolan ökar, men i vissa delar av landet är det endast hälften av flickorna som går i skolan.
EU största givaren
Det samlade biståndet till Turkiet utgör en mycket begränsad del av landets BNP och inriktas främst på landets anpassning till EU, demokratiarbete, jämställdhet och stärkande av diskriminerade gruppers mänskliga rättigheter och socio-ekonomiska situation. EUs finansiella bidrag uppgick 2009 till cirka 600 miljoner Euro.
FN-organisationer såsom UNFPA, UNDP och IOM genomför samarbetsprogram kring områdena demokrati, fattigdom, miljö och kvinnors rättigheter.
Sverige har sedan 1992 gett ett begränsat bistånd till Turkiet. Sveriges mål med arbetet är att:
- stärka demokratiseringsprocessen och respekten för de mänskliga rättigheterna och bidra till landets närmande till EU.
