Sedan 2005 förhandlar EU med Turkiet om medlemskap. För att det ska bli verklighet krävs att Turkiet på många områden anpassar lagstiftning och administrativa system till EU:s regler (Köpenhamnskriterierna är en del av dessa) så att demokratin, rättssäkerheten och de mänskliga rättigheterna garanteras.
Medan Sverige starkt förordar ett turkiskt medlemskap är en del andra EU-länder mer tveksamma. Sverige anser att ett EU med Turkiet som medlem stärks betydligt utifrån ett flertal aspekter, inte minst kulturellt och ekonomiskt. Den turkiska ekonomin har sett en omfattande tillväxt under de senaste tio åren (BNP tredubblades mellan åren 2002-2010) och landets geografiska placering skulle ge EU nya geopolitiska och ekonomiska fördelar. Den svenska regeringens ställning är att ett EU-närmande är det bästa sättet att fördjupa landets demokrati, stärka respekten för individens rättigheter och bekämpa kvarvarande fattigdom.
Sveriges kontakter med Turkiet är breda och i Sverige bor många människor med turkisk bakgrund. Dagens Turkiet är en modern, sekulär stat av europeisk typ. Skolgång är obligatorisk och universitet finns i alla större städer.
Landet har under den senaste tioårsperioden vuxit som aktör med betydande ekonomisk och politisk vikt och tar sig allt större utrymme även som biståndsaktör, där exempelvisTurkiet utgör en av de mest betydelsefulla givarna i Somalia.
I Turkiet utgör kurderna en betydande del av befolkningen och har länge kämpat för att få sina rättigheter erkända. Kampen för kurdernas rättigheter har bedrivits med fredliga medel och med vapen genom terrororganisationen PKK. Efter många års strider med varierad intensitet mellan turkiska staten och PKK, nåddes en öppning för en fredlig lösning och i januari 2013 antog parlamentet en lag som tillåter kurder att använda sitt eget språk i domstolar. Utöver detta har en dialog inletts mellan regeringen och kurderna genom att ett flertal delegationer från det pro-kurdiska partiet BDP tillåtits besöka den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan. En vapenvila utlystes av PKK i samband med det kurdiska nyåret 2013. Fredsprocessen fortlöper och ingjuter stort hopp för en normalisering av situationen för befolkningen i sydöstra Turkiet.
Jämställdhet – eller avsaknad av densamma
Turkiet har, som nämnts ovan, en stark ekonomi, strategiskt placerad mellan Öst och Väst. Tillväxten har på senare år varit snabb – vilket gett landet en plats i G20 med världens 20 största ekonomier – men skillnaden mellan fattig och rik är fortfarande stor.
Cirka 20 procent av befolkningen bedöms som fattig, även om få är mycket fattiga. De fattiga lever främst på landsbygden i östra Turkiet men även inflyttade till större städer, där deras utbildningsnivå inte är tillräcklig för att få (väl)betalda arbeten. EU:s framstegsrapport för 2012 listar en rad utmaningar för Turkiet, där bristande respekt för yttrandefrihet och domstolarnas brist på självständighet är bland de allvarligaste. Även om det skett en förbättring vad gäller kvinnors rättigheter så är det fortfarande en del av kvinnorna i vissa regioner som inte kan läsa och skriva. Antalet flickor som går i skolan ökar, och staten, näringslivet och NGO:er satsar mycket resurser på att denna ökning ska bli beständig. Ett annat betydande jämställdhetsproblem är att få kvinnor deltar i det politiska samhällslivet eller förvärvsarbetar.
Det svenska stödet under den innevarande strategin syftar i stor utsträckning till att erbjuda specifikt stöd för att förbättra förutsättningarna för kvinnors politiska och ekonomiska deltagande i Turkiet. För att nå maximal utdelning inom områdena, finansierar Sida bland annat arbete med att förbättra lagstiftning kring jämställdhet och tillämpning av denna samt att prova modeller för dagisverksamhet, liksom att utbilda kvinnor i politik och rättigheter. Våld mot kvinnor utgör ett annat problemområde som berörs dels genom direkta insatser för att stötta utsatta kvinnor, men också mer långsiktigt genom utbildning av domare och åklagare.
EU största givaren
Det samlade biståndet till Turkiet utgör en mycket begränsad del av landets BNP och inriktas främst på landets anpassning till EU, demokratiarbete, jämställdhet och stärkande av diskriminerade gruppers mänskliga rättigheter och socio-ekonomiska situation. EU bidrar, genom förmedlemsskapsstödet IPA till EU-anpassning inom de områden som är kopplade till EU:s omfattande acquis communautaire (regelverk). IPA omfattar omkring 800 Miljoner Euro 2013 för Turkiet och syftar i huvudsak till att anpassa lagstiftning och tillämpning av denna till EU-gemensamma normer. Sveriges bilaterala stöd samordnas löpande med IPA för att nå synergieffekter.
FN-organisationer så som UNFPA, UN Women, ILO och UNDP genomför samarbetsprogram kring områdena demokrati, fattigdom, miljö och kvinnors rättigheter. Världsbanken är en annan viktig aktör som samarbetar nära med den turkiska regeringen gällande till exempel jämställdhet.
Sverige har sedan 1992 gett ett begränsat bistånd till Turkiet. Sveriges mål med arbetet under strategiperioden 2010-2013 är att:
• stärka demokratin, vilket förbättrar förutsättningarna för ett medlemskap i EU.
