En gång var Turkiet kärnan i det vidsträckta osmanska imperiet. Efter sultanatets fall i första världskriget har militären stått som garant för ett uttalat icke-religiöst statsskick med metoder som ofta varit allt annat än demokratiska. Under det nuvarande regeringspartiet AKP, som står på islamisk grund, har militärens inflytande sakta men säkert begränsats.
De flesta invånarna är turkar, men kurderna, som talar ett språk besläktat med persiskan, utgör en femtedel av befolkningen och kämpar för att få sina rättigheter erkända. 1984-1999 pågick inbördeskrig mellan den hårdföra kurdiska gerillan PKK och armén. Kurdfrågan är fortfarande känslig men ett närmande mellan turkiska staten och kurderna har skett under AKPs försiktiga demokratiseringsarbete. Strider förekommer dock fortfarande.
Turkiet och Europa
I början av 2000-talet fanns ett starkt opinionsstöd för turkiskt medlemskap i EU, men stödet har minskat efter vad man uppfattat som en njugg hållning från EUs sida. Samtidigt har Turkiet förvandlats till en regional ekonomisk och politisk stormakt med ett växande inflytande på Balkan, i Mellanöstern och Nordafrika. Turkiet är också medlem av G20, diskussionsforumet för världens största ekonomier.
TV-såpor och turism
I kölvattnet av Turkiets stärkta internationella ställning och ökade självförtroende har också turkisk kultur börjat spridas utanför landet. Turkiska TV-såpor är mycket populära i Mellanöstern, Turkiet kommer inte längre ständigt bland de sista i Eurovisionens melodifestival, och Istanbul har förvandlats till en av Europas trendigaste och populäraste turistmetropoler.
Uppgifterna har tagits fram i samarbete med Utrikespolitiska Institutet
