Fönstret står öppet mot gatan och vi hör fåglarna kvittra utanför i sommaren. Nu sätter sig Alexandra Alexandrovic vid pianot. Hon är 17 år och drömmer om att bli kompositör och konsertpianist.
Många romer har det tufft i skolan. De blir diskriminerade både av elever och lärare. De flesta slutar skolan efter bara ett par år. Alexandra har klarat sig förbi alla de hinder som hon mött på vägen.
Ett stipendium från projektet ”Inclusion of Roma Pupils in Secondary Schools in Vojvodina” bidrar till att hon kan förverkliga sina drömmar.
Projektet omfattar 266 elever från gymnasieskolor i den serbiska provinsen Vovjodina och finansieras av Roma Education Fund. Fonden grundades i oktober 2004 för att förbättra romernas livsvillkor och minska deras utanförskap. Sida bidrar till fondens arbete med sammanlagt 20 miljoner kronor men det kan bli mer beroende på hur arbetet utvecklas.
Alexandra vänder sig om och frågar:
- Känner du till Chopin?
Sedan vänder hon sig mot pianot igen och slår an den första tonen.
Tiden stannar. Det är smärtsamt vackert. Hon dröjer sig kvar vid de långa tonerna. De blir hängande i luften i en extra svindlande sekund som ville hon låta dem sjunka in i oss innan händerna skyndar vidare över tangenterna.
Den som hör henne spela kan inte tvivla på att det är sant som hon säger – hon älskar klassisk musik.
Hon påminner om någon som jag tycker mycket om. Tänk om det i stället hade varit hon som suttit här och spelat för en utländsk journalist som skulle skildra det stöd som hon får för att fullfölja sina studier. Hon skulle också suttit här och spelat Chopin så att tiden stannar. Med en så bräcklig framtid men med så mycket glädje och hopp i ögonen.
Eftersom Alexandra inte har något piano hemma går hon till skolan och spelar, även på sommarlovet. När chansen finns blir det sex timmar om dagen. Om två år är hon klar med sina studier på musikskolan i Novi Sad.
Betyder mycket för alla romer
Amela Demiri och Ivona Dragan får också stipendium från Roma Education Fund. Stipendiet är på 450 kronor i månaden. Det räcker till böcker och mat. Det ekonomiska stödet kompletteras med stöd från en mentor som ska hjälpa eleverna med de ämnen som de eventuellt har svårt med.
– Äntligen tänker någon på oss! säger Ivona Dragan.
– Människor ser på oss på ett nytt sätt nu. Vi behandlas inte längre som bottenskrapet i samhället. Det här projektet betyder mycket – inte bara för oss som får stipendium – utan för alla romer, fortsätter hon.
– Det här är definitivt en hjälp för oss. Stipendiet är stimulerande! Nu ska vi visa människor att vi också kan få bra betyg, infogar Amela Demiri.
Både Ivona och Amela är inställda på att studera vidare efter gymnasiet. Ivona vill arbeta inom turistnäringen eller som förskolelärare. Amela vill bli sjuksköterska för barn eller arbeta i ett laboratorium.
Stor förändring
Marja Aleksandrovic är ansvarig för projektet i Vojvodina.
– Det här innebär något nytt i Serbien. Tidigare projekt har varit inriktade på barn i grundskolan. Nu når vi omkring 90 procent av dem som själva uppger att de är romer och går på gymnasiet i Vojvodina. I juni gick 70 av våra stipendiater vidare till studier på universitetet.
– Att så många romer bestämmer sig för att studera på universitet visar att det här programmet verkligen innebär en förändring.
