Alla svenska regeringar sedan Sovjetunionens kollaps har varit eniga om vikten av att stötta den ryska reformprocessen. Säkerhet och goda relationer till den stora grannen i öster samt förhoppningar om ömsesidig nytta har varit bärande idéer.
Miljöproblemen är gemensamma och ett demokratiskt Ryssland är mindre hotfullt för Sverige. Ryssland tillhör de länder som efter murens fall kallats övergångsländer och utgjorde en ny kategori mottagare av bistånd. Anslagen för stödet har inte varit desamma som vid traditionellt bistånd. Inriktningen har varit att vi bistått med experter där vi har egna erfarenheter: inom den sociala sektorn, miljö, samhällsstyrning och demokrati.
Ett brett och omfattande samarbete inom många områden
Vårt bistånd har koncentrerats geografiskt till länen i nordvästra Ryssland. Många gånger har det skett i form av lokala och regionala samarbeten mellan svenska kommuner, landsting eller universitet och en motpart i Ryssland. Sammanlagt har vi satsat 3,8 miljarder kronor (per 2007) i Ryssland.
Nu avslutas utvecklingsstödet men en del samarbeten övergår i mer reguljärt grannsamarbete. Samarbetet med Ryssland har varit omfattande och brett. Här nedan nämns ett litet urval av dessa. En utförlig och detaljerad rapport om det svenska stödet till den ryska reformprocessen finns här bredvid.
Ett säkrare och renare Östersjön
Många insatser har varit inriktade på Östersjöregionen. Kärnkraft, migration, gränskontroll är några säkerhetsområden för samarbete. Stora miljösatsningar inom vattenrening har genomförts med målet ett renare Östersjön. Sverige är en del av HELCOM, ett samarbete mellan Östersjöländerna, som har som mål att värna Östersjöns miljö. The Baltic Sea Action Plan beskiver målen.
Det pågående Nevaprogrammet är ett exempel som när det avslutas 2013 kommer att ha lett till att avloppsvattnet från Sankt Petersburg uppfyller internationella krav.
Insatser för att främja mänskliga rättigheter
Bristen på respekt för mänskliga rättigheter och rättsprinciper är ett stort problem i Ryssland. Vi har bidragit genom stöd till en rad insatser med huvudfokus i norra Kaukasus, på grund av den svåra situationen där. Här kommer satsningar att fortsätta genomföras även efter utfasningen 2010.
En del stöd har gått till ryska enskilda organisationer, bland annat via svenska organisationer som Svenska Helsingforskommittén och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Vi har exempelvis stött satsningar till stöd för offer för försvinnanden, tortyr och godtyckliga häktningar, eller stöd för rättshjälp och juridisk rådgivning.
Stöd för att utveckla demokratin
Våra satsningar har framför allt inriktats på: kultur och utbildning, ofta genom vänortssamarbeten, rättssamarbete inom polis- och tullsektorerna, språk- och integrationsstöd och mediasektorn. Så har till exempel ryska journalister utbildats med vårt stöd genom Fojo – Institutet för fortbildning av journalister i Kalmar – vilket har haft stor betydelse för ett stort antal ryska journalister i ett hårdnande medieklimat.
Till Moscow School of Political Studies har Sida under ett flertal år gett ett stort stöd för att utbilda politiker, tjänstemän och akademiker inom olika aspekter av demokrati.
Jämställdhetsfokus med varierande resultat
Ett stort och övergripande mål med vårt samarbete med Ryssland har varit att bidra till ökad jämställdhet. Samarbetet har haft att följa tre linjer: samarbetet skulle i sin helhet bidra till ökad jämställdhet, ett genusperspektiv skulle finnas i alla planerade insatser och särskilda insatser skulle göras för att öka kvinnors delaktighet i politiken och underlätta deras situation på arbetsmarknaden.
Olika utvärderingar och analyser av den här delen av biståndet till Ryssland ger en splittrad bild av framgången på det området. Enskilda insatser har ofta varit framgångsrika medan ambitionen att låta jämställdhetsaspekten genomsyra alla insatser – så kallad mainstreaming – mött stora svårigheter.
Några resultat av våra samarbeten
- Stöd till kvinnligt företagande och för kvinnors ökade deltagande i politiken genom WERAN-projektet (Women’s Resource Center). Sex lokala resurscentra skapades och 14 kvinnor valdes till regionparlamentet i Sankt Petersburg.
- Insatser för att lyfta frågan om mäns ansvar för jämställdheten och öka medvetenheten om mäns våld mot kvinnor. Ett center för våldsverkande män öppnats. Svensk part var Män för Jämställdhet i Sverige.
- Vi har riktat ett stort antal insatser till den ryska sjukvården och socialtjänsten. Många har gått genom Hälso- och sjukvårdens Östeuropakomitté, ÖEK, medan andra gått genom enskilda organisationer. Ett viktigt övergripande resultat är att våra samarbeten många gånger lett till förändrade synsätt och metoder, särskilt vad gäller syn på utsatta barn och funktionshindrade. Mycket av det har fått vidare spridning till stora delar av Ryssland.
- Fortbildning och utbyggnad av allmänläkarsystemet i Kaliningrad och Vologda, och sjukvårdsupplysningscentraler som byggts efter förebild från Jämtland.
- Inom området sexuell och reproduktiv hälsa, SRHR, har landstinget i Stockholm medverkat till att bygga upp 18 ungdomsmottagningar i Sankt Petersburg som förebygger oönskade graviditeter och könssjukdomar (STI) inklusive hiv och aids.
- Satsningar på bekämpning av hiv och aids tillsammans med FN-s samarbetsorgan UNAIDS har påverkat Ryssland till att ta fram en nationell aidspolitik. En nationell aidskommission inrättades 2006.
Mot bakgrund av ovanstående resultat fortsätter Sveriges samverkan med Ryssland men i mindre skala och främst kring Östersjön och i nordvästra Ryssland.
