Skansen november 2008. Leya Gamzatova från Dagestan lutar sig framåt över bordet och konstaterar att det inte råder demokrati i Georgien och Ukraina. Vad anser du? Frågan skjuter hon iväg till Sveriges före detta kulturminister Bengt Göransson. Ett upprört sorl ekar i salen i protest mot Leya Gamzatovas kritik.
Bengt Göransson tar till orda och sorlet tonas ned. Han svarar lugnt.
– Jag vill avstå från en djuplodande analys. Men jag kan säga att jag inte ser demokrati som ett slags besvärjelse. Det finns de som pratar om demokrati men som har auktoritära händer.
Livlig diskussion kring demokratibegreppet
Platsen är Soliden på Skansen i Stockholm och ett femtiotal unga män och kvinnor från Ryssland, Ukraina, Georgien och andra östländer är samlade i föreläsningssalen. De är alla deltagare i Moscow Political School of Studies och besöker Stockholm för att vrida och vända på demokratibegreppet. Bengt Göransson är en av talarna som väcker många frågor. ”Kan man säga att Sverige är en supermodell för demokrati enligt dig?” frågar en man från Georgien, ”Hur ser du på de som anser att demokrati är synonymt med kaos”, undrar en annan ung herre.
– Skolan är platsen för livliga diskussioner, det ska vara så, säger Leyla Gamzatova i en paus.
Hon arbetar vanligtvis som lokal journalist i Dagestan och får medhåll av Elena Yurkinen, advokat från Ukraina. Moscow School of Political Studies inbjuder till djupa intellektuella samtal om demokrati och olika samhällsformer. Här delar unga med sig av problem och olika perspektiv på dagens politiska situation i världen.
– Framför allt uppmuntrar skolan oss till att tänka, säger Elena Yurkinen.
En färgstark drivkraft
Det har gått sjutton år sedan Lena Nemirovskaja sådde fröet till Moscow School of Political Studies. I hennes kök samlades intellektuella politiker, studerande och konstnärer för att diskutera det moderna samhället. Ett informellt kontaktnät tog vid och en representant från Europarådet fick upp ögonen för det Lena Nemirovskaja skapade. Rådet sköt till pengar för att hon skulle kunna utveckla nätverket.
Idag har skolan fem heltidsanställda i Moskva och nätverket är uppe i 11 000 medlemmar. Som ung i något östland kan man söka sig till skolan för att delta i en utbildning med seminarier, rundabordskonferenser och resor.
– Målet är att få deltagarna att tänka, reflektera och själva bli aktiva i dagens samhälle, berättar Lena Nemirosvskaja under sitt besök i Stockholm.
Det svenska stödet
Sida har stött skolan sedan 1997 med sammanlagt 15 miljoner kronor. Carl Bildt har under hösten 2008 uttryckt att den svenska regeringen vill fortsätta att stärka verksamheten. Det mesta av stödet till Ryssland är avslutat, men det finns medel kvar till demokratiinsatser då dessa är prioriterade i utvecklingssamarbetet.
Lena Nemirovskaja är glad över den svenska utrikesministerns ord eftersom hon ser att Ryssland behöver utbyte med västländer.
– Vi har en bit kvar till demokrati i vårt land och vi har mycket att göra för att nå demokrati. Det är kanske den största utmaningen för vår unga generation. Moscow School of Political Studies inspirerar unga att fundera ut vad som krävs för att landet ska bli ännu mer modernt, säger hon.
Hon talar inte om en stagnation eller om en tillbakagång som skulle sträcka sig tillbaka till modellen Sovjetunionen. Nej, så långt kommer Ryssland inte att backa.
– Vi lever ju i ett modernt samhälle. Världen har förändrats, så har Ryssland, men visst har vi en tillbakagång, säger hon.
Moscow School ser hon som en verksamhet som kan främja en god dialog mellan Ryssland och andra länder. Lena Nemirovskaja menar att Europa inte borde se Ryssland som en fiende utan jobba för att närma sig landet. Att stödja demokratiska krafter är ett sätt och att samarbeta, bygga partnerships institutioner emellan är ett annat sätt.
