Lär känna Moldavien

Moldavien

Publicerad: den 16 juni 2009

Uppdaterad: den 5 oktober 2011

Moldavien är Europas fattigaste land, men det har en färgstark historia. Under olika namn har det bebotts av en rad skilda folk och ingått i flera furstendömen och imperier. Landet blev självständigt vid Sovjetunionens upplösning 1991.

Självständigheten, och förslag om anslutning till Rumänien, ledde till att ett område öster om floden Dnestr med många ukrainska och ryska invånare bildade utbrytarstaten Dnestrrepubliken (ibland kallad Transnistrien). Strider utbröt och upphörde först sedan ryska styrkor ingripit. Sedan dess står Dnestrrepubliken utanför den moldaviska regeringens kontroll och de ryska styrkorna är kvar, trots moldaviska protester.

Sammanbrottet för sovjethandeln innebar att det moldaviska jordbruket inte längre hittade köpare till sina produkter. Samtidigt blev importen av olja och naturgas från Ryssland mycket dyrare. Följden blev utbredd arbetslöshet och fattigdom, vilket i sin tur utlöste politiska oroligheter. I april 2009 utbröt kravaller i protest mot påstått valfusk i parlamentsvalet. Valet skapade ett politiskt dödläge som Moldavien sedan inte tagit sig ur.

Fattigdomen har lett till stor arbetskraftsutvandring, och hemsända pengar från moldavier i utlandet är viktiga för ekonomin. Det svåra ekonomiska läget har lockat eller tvingat moldaviska flickor att bege sig utomlands där de utnyttjas som prostituerade, så kallad trafficking.

Karl XII och kalabaliken i Bender

Få svenskar vet att Sverige under fem år styrdes från Moldavien. Karl XII begav sig dit efter sitt nederlag i Poltava 1709 för att få den turkiske sultanen, som då härskade över Moldavien, på sin sida mot Ryssland. Turkarna tröttnade dock på den svenske kungen, vilket utlöste kalabaliken i Bender. 1714 lämnade Karl XII området.

Uppgifterna har tagits fram i samarbete med Utrikespolitiska Institutet

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.