Övning i icke-våldskommunikation vid Triagolniks ungdomsgård i Karposh, Skopje. 
Foto: Tanja Jakimovska/Triagolnik

Övning i icke-våldskommunikation vid Triagolniks ungdomsgård i Karposh, Skopje. Foto: Tanja Jakimovska/Triagolnik

Program och projekt

Ungdomsverksamhet skapar samtal mellan etniska grupper

Publicerad: den 8 juli 2009

Uppdaterad: den 31 oktober 2012

I Makedonien går makedoner och albaner till olika arbetsplatser, skolor och kaféer. Misstänksamheten mot de andra är stor. Men på sina ungdomsgårdar ser organisationen Triagolnik till att ungdomar från de båda grupperna möts. – Sakta men säkert ser vi en förändring, säger Zarko Trajkov.

Den väpnade konflikten 2001 i Makedonien har satt sina spår. Efter det är segregationen mellan makedoner och albaner än starkare än förut.

– Ja, folk kan inte föreställa sig ett liv där man gör saker tillsammans, säger Zarko Trajkov, chef för organisationen Triagolnik.

Triagolnik arbetar med utbildning och aktiviteter för ungdomar. Genom workshops, grupparbeten, dramaövningar och praktiskt arbete ges ungdomarna verktyg att bättre möta svårigheter i samhället omkring dem.

Som den höga arbetslösheten – eller den svårt påtagliga etniska konflikten.

Väl förberedda möten mellan grupperna

– Vi förebereder ungdomarna separat först. En grupp makedonska och en grupp albanska för sig. När vi tycker de nått en viss grad av kunskap och medvetenhet, sammanför vi dem, berättar Zarko Trajkov.

Det kan bli upprörda känslor ibland, säger han. Men Triagolniks ledare verkar för att skapa en trygg miljö där ungdomarna ska våga säga sina åsikter.

– Vi ser att de ändrar sina attityder. Svårast är sedan för dem att gå hem till sina familjer med sin nya öppenhet gentemot den andra gruppen. Men vi ser sakta men säkert en förändring – och föräldrarna har blivit mer positiva till hur vi arbetar.

Triagolnik tränar ungdomarna i kommunikativa och praktiska färdigheter av olika slag. Bara en sådan sak som att skriva en platsansökan och ett CV har hjälpt många. De får kännedom om sina rättigheter i samhället för att kunna kräva en plats där.

Arbetslösheten i Makedonien ligger på 33 procent och en femtedel av dem är unga.

Regional satsning med många aktörer

Triagolnik är en del av en stor svensk biståndssatsning på ungdomar i hela regionen, och stöds förutom av Sida även av schweiziska Pestalozzi Children’s Foundation, samt av lokala myndigheter som håller med  lokaler och kontorsutrustning.

Triagolniks huvudverksamheter är ungdomsgårdarna med aktiviteter för ungdomar i det omgivande samhället. De finns i huvudstaden Skopje, i Tetovo och i några landsbygdskommuner.

Ny ungdomsledarutbildning vid universitetet

Den andra stora delen är en universitetsutbildning för ungdomsledare vid Tetovouniversitetet som startades tillsammans med Jönköpings universitet. Utbildningen är ny i sitt slag i landet och i direkt linje med EU-anpassningen.

Dessutom har den omedelbart gett jobb för många av dem som gått den.

– Situationen för ungdomar på arbetsmarknaden här är svår men det går mycket bättre för de unga som gått vår utbildning. Många har fått jobb, berättar Zarko Trajkov.

Fortsätter på egen hand

Utbildningsdelen av programmet finansieras inte längre med Sidamedel. Ett mål med Balkanprogrammet är att de verksamheter och organisationer som ingår ska bli självständiga.

Genom att söka nya samarbetspartners och annan finansiering ser det också ut som om Triagolniks verksamhet kan fortsätta också efter det att det svenska Balkanprogrammet avslutats 2010.

Fakta om Forum Syds Balkanprogram:

  • Programmet är regionalt och finns i Bosnien och Hercegovina, Sebien, Montenegro och Makedonien.
  • Forum Syd har avtal med Sida om genomförandet.
  • Forum Syd jobbar i sin tur med sex lokala organisationer i regionen, varav Triangolnik är en.
  • Programmets mål är att skapa möten mellan ungdomar över etniska gränser och ge förutsättningar för unga att utvecklas till aktiva samhällsmedborgare för en fredlig och demokratisk utveckling i regionen.
  • Balkanprogrammet kommer att avslutas 2010.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.