Efter andra världskriget blev Makedonien en av sex delrepubliker i Jugoslavien. År 1991 blev landet självständigt, vilket ledde till oroligheter. Landets albanska invånare, omkring en fjärdedel av befolkningen, ansåg sig diskriminerade av den slaviska majoriteten. Våren 2001 utbröt strider, men med utländsk hjälp kunde fullt krig undvikas. Sedan dess har albanerna fått utökade rättigheter och de olika folkgrupperna håller hjälpligt sams, även om de lever åtskilda.
Ekonomin är dålig, arbetslösheten hög och korruptionen utbredd. På sikt hoppas Makedonien ändå kunna bli medlem i EU och NATO. Men ett medlemskap stoppas av en tvist med EU- och NATO-medlemmen Grekland, som kräver ett namnbyte: enligt grekerna har endast den grekiska provinsen Makedonien rätt till namnet ”Makedonien”.
Huvudstadens "nya kläder"
Den makedonsk-nationalistiskt dominerade regeringen har satt igång ett jätteprojekt, ”Skopje 2014”, för att ge huvudstaden en ny image och locka besökare. Ett stort antal officiella byggnader, broar, fontäner, triumfbågar och statyer av framstående makedonier, däribland Alexander den store, växer nu fram. Men kritikerna till det storvulna projektet är många: grekerna, som anser Alexander den store vara ”sin”, den albanska minoriteten, som känner sig utanför, och alla de som menar att det fattiga Makedonien kunde använda pengarna bättre.
Uppgifterna har tagits fram i samarbete med Utrikespolitiska Institutet
