Invånarna i Kosovo är kosovarer med olika etniskt ursprung. Nio av tio invånare är albaner, medan 5–8 procent i den norra delen har serbiskt ursprung. Diskriminering och förtryck från Serbiens sida ledde i slutet av 1990-talet till kosovoalbanernas utbrytning, som möjliggjordes genom en internationell militär intervention.
Under FN:s ledning byggdes ett lokalt självstyre upp. FN:s sändebud föreslog 2007 att Kosovo skulle bli självständigt under internationell övervakning, vilket alltså förverkligades 2008.
Sverige och alla EU:s medlemstater utom fem har erkänt Kosovo. Hittills har totalt 75 stater erkänt det nya landet.
Stor internationell närvaro
Den internationella närvaron är stor i Kosovo. Nato har en säkerhetsstyrka på cirka 5 000 soldater i Kosovo, men antalet minskar gradvis. Av dessa är cirka 70 soldater svenska.
EU har genom sin hittills största civila insats, EULEX, drygt 2000 personer posterade i Kosovo för att stödja landets uppbyggnad av rättssektorn..
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har ett betydande antal personer på plats, som har i uppdrag att stödja de demokratiska institutionerna, skydda de mänskliga rättigheterna och ha översyn över den allmänna säkerheten..
Ett patriarkalt samhälle
Kosovo är ett av Europas fattigaste länder. Världsbanken uppskattar att 15 procent av befolkningen lever i extrem fattigdom, alltså på mindre än €1 om dagen. Industriproduktion och jordbruk är svagt utvecklade. Arbetslösheten är över 40 procent. Särskilt de unga och kvinnorna står oftast utan arbete.
Korruptionen är utbredd, liksom den organiserade brottsligheten. Det kosovariska samhället har en starkt patriarkal struktur. Detta märks genom att kvinnor är närmast osynliga i den offentliga debatten, hustrumisshandel är vanligt och att få kvinnor syns i ledande positioner. Nyligen stiftades en lag som säger att 30% av kandidaterna i lokalvalen måste vara kvinnor. Detta har ökat kvinnors deltagande i politiken något.
Både hälsovården och utbildningssystemet har stora brister. Det finns varken tillräckligt med skolor eller utbildade lärare. Hela samhället har brist på kvalificerad arbetskraft.
Landets miljöproblem är stora. Elektricitet produceras i nedsmutsande kolkraftverk och den illegala skogsavverkningen leder till erosion. Andra stora miljöproblem är bristerna i hanteringen av avfall och avloppsvatten.
Omfattande bistånd
Trots att Kosovo inte är erkänt av alla EU-länderna är landet ändå med i det samarbete som EU har med länderna på Västra Balkan, vilket syftar till ett möjligt framtida medlemskap.
EU är också den största givaren och stödjer 2009–2011 landet med cirka 350 miljoner euro. Stöd går bland annat till förvaltning, utbildning, ekonomisk utveckling och miljö. Andra stora givare är USAID och Världsbanken.
Kosovos konstitution är i linje med europeisk standard och många av lagarna håller internationell klass. Problemet är att kapaciteten för att genomföra dem är låg.
Det internationella biståndet till Kosovo är omfattande. Nästan tio procent av BNP består av bistånd. Biståndet är inte alltid särskilt effektivt. Ofta har olika projekt överlappat varandra och mycket av pengarna går till att bekosta utländska experter. Sverige och Sida verkar för att världssamfundets stöd till Kosovo ska bli mer effektivt.
Sverige ger stöd för att Kosovo ska bli mindre fattigt och närma sig EU och dess värdegrunder. Stödet är koncentrerat till tre områden:
- Stärkt demokrati
- Miljön
- Utbildning
