När ungdomar i Mitrovica tillfrågas vad de behöver hjälp med säger de ofta att de behöver hjälp med att ta sig därifrån. De ser ingen framtid i en stad präglad av splittring och spänningar och där det inte finns några jobb.
Handel och gruvnäring gjorde före krigen Mitrovica till en rätt välmående stad. Nu står den privata företagsamheten på sparlåga. De unga ser sig om efter en ekonomisk framtid och ser den inte. Genom yrkesinriktad post-gymnasial utbildning vill Spark skapa möjligheter för dem.
Spark är en holländsk stiftelse, som bildades av en grupp akademiker för att stödja akademiker i Bosnien efter kriget där 1994. Idag arbetar man i flera av länderna på Balkan med post-gymnasial utbildning. Arbetet i Mitrovica inleddes 2000.
– Vi är neutrala, det är viktigt, säger Yannick du Pont, direktör för Spark. Vi arbetar med alla etniska grupper och menar att när människor möts så kommer deras misstro mot varandra att minska.
Möten motverkar misstro
Utbildningarnas huvudsyfte är att ge ungdomarna kunskaper som gör att de kan få arbete eller kan skapa sig egna arbeten. Men ett viktigt delsyfte är att därigenom minska de etniska spänningarna och lägga grunden för samarbeten.
– Misstron finns både bland unga och äldre. Men jag upplever nog att de unga är mer villiga att mötas. Vi har genomfört lyckade sommarkurser med unga från hela regionen och sett att attityderna förändras. Men vi ska inte tro att det går fort.
Sida blir nu medfinansiär i en tvåårig yrkesinriktad utbildning i företagsekonomi och förvaltning. Utbildningen sker på engelska – ett neutralt språk som dessutom ökar möjligheterna att få arbete på annat håll, även utomlands.
– I juni 2009 började kurser i matematik och engelska. Vi har tagit in ungdomar som är romer, serber, albaner och turkar. Vårt mål är lika många flickor som pojkar och det ser ut att gå bra.
Missgynnade romer ges stöd
En annan målsättning är att se till så att ungdomar från missgynnade grupper, till exempel romer, kommer in. Detta är svårt, medger Yannick du Pont, eftersom de ofta har en dålig grundutbildning och inträdeskraven är höga. Programmet måste se till så att dessa får en extra ”hjälpande hand”.
Målet är att skolan inom cirka fem år ska bli självförsörjande. Man måste därför ta studieavgifter, vilket också blir ett problem för fattiga studenter. Under de första åren kommer de flesta studenterna få stipendier. Sparks skola kommer också att ta lägre avgifter än andra högre utbildningar gör.
Det svenska bidragit till programmet är cirka 30 miljoner kronor över två år. En annan stor givare är Danmark. Kosovo står för cirka 15 miljoner.
