Georgien är ett litet land med 4,5 miljoner människor på ett område som är 69 000 kvadratkilometer. Det ligger mellan Svarta havet och Kaspiska havet i södra Kaukasus. Georgien återfick sin självständighet efter Sovjetunionens kollaps 1991.
Kort därefter utbröt interna konflikter i två utbrytarrepubliker - Abchazien och Sydossetien. Ekonomin i landet minskade dramatiskt i början av nittiotalet, vilket ledde till att Georgien ofta benämndes som en sviktande stat i början av tjugohundratalet.
Efter Rosornas revolution år 2003 gjordes betydande framsteg med ekonomiska reformer, tillhandahållande av tjänster och kamp mot korruption och organiserad brottslighet. Den centraliserade makten och beslutsfattandet var en effektiv struktur för att genomföra reformer med snabba resultat på kort sikt, men mycket mindre effektiva för att bygga hållbara institutioner och lindra fattigdom. Radikala reformer för att liberalisera ekonomin och förbättra budgetdisciplinen resulterade i ekonomisk tillväxt. Tillväxten har möjliggjort investeringar i offentliga tjänster, som i första hand gynnat urbana områden, medan fattigdomen fortsatt att vara djup och utbredd på landsbygden.
Totalt har fattigdomen i Georgien minskat med 3,8 procent mellan 2003 och 2009, och uppgår nu till till 24,7 procent. Förbättringarna är dock ojämnt fördelade och på landsbygden räknas cirka 30 procent som fattiga trots mer än 4 år av stark ekonomisk tillväxt, enligt en rapport från Världsbanken. Gapet mellan stad och landsbygd har ökat sedan Rosornas revolution - landsbygden hyser nu ca 64 procent av Georgiens fattiga trots att mindre än hälften av befolkningen lever på landet.
Den väpnade konflikten i augusti 2008 och den fortsatta ryska militära närvaron i de omtvistade områdena Sydossetien och Abchazien påverkade kraftigt utvecklingstakten i Georgien. Konflikten resulterade i ytterligare 25 000 internflyktingar till de 250 000 som redan fanns i landet. Förlust av investerarnas förtroende och efterföljande snabba minskning av utländska investeringar var ett annat resultat. Trots konflikten 2008 och den globala recessionen under 2009 är landet på väg att återhämta sig. Men utländska direktinvesteringar är fortfarande lägre än före kriget.
Som svar på krisen antog Georgiens regering ett strategiskt dokument som definierar de huvudsakliga målen för 2010-2013 som: "Ett enat Georgien utan fattigdom" med fredlig konfliktlösning, euroatlantisk integration, sysselsättning och återuppbyggnad av infrastruktur som högsta prioritet. Djupare integration med EU är ett strategiskt mål som inkluderar flera utmaningar, bland annat konsolidering av demokratin, institutionella, ekonomiska och politiska reformer och socialt och miljömässigt hållbar utveckling.
