Samtidigt har den ekonomiska utvecklingen varit rätt stark sedan år 2000 och landet är i stort sett återuppbyggt sedan kriget. Det viktigaste politiska målet, som också är gemensamt för alla befolkningsgrupper, är att Bosnien inom några år ska bli medlem i EU.
Arbetslösheten är hög, men svår att beräkna pga den stora informella sektorn. Befolkningen är delvis beroende av pengar som skickas från alla bosnier som efter kriget blev kvar utomlands. I samband med den ekonomiska krisen förväntas penningöverföringen från utlandet minska samtidigt som Bosniens ekonomi går sämre .
En administration som försvårar
Ett av de stora problemen i Bosnien och Hercegovina är den komplicerade administrativa strukturen. Den statliga förvaltningen är mycket svag med många nivåer och det råder stor oklarhet i ansvarsfördelningen. Landet är uppdelat i två så kallade entiteter Federationen (bosniaker/muslimer och kroater, styrs från Sarajevo) och Republika Srpska (domineras av bosnienserber, styrs från Banja Luka) samt distriktet Brcko. Uppdelningen är ett resultat av Dayton-avtalet från 1995 som skapade fred, men som också orsakade strukturella och konstitutionella problem som landet ännu brottas med.
Sveriges fokusområden i Bosnien-Hercegovina är:
- Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet, med särskild tonvikt på rättssektorn och lokal förvaltning.
- Marknadsutveckling, med fokus på ekonomisk tillväxt genom bättre konkurrenskraft för små och medelstora företag.
- Hållbar samhällsbyggnad, med fokus på en förbättrad hantering av vatten, avlopp och fast avfall.
.
