Bildspel
Almir, Hihada och Adin Helja bor bredvid stationen som leder spillvärme från kolkraftverket i Kakanj till 100 av hushållen i deras samhälle Doboj.
Foto: Victori Brott
Almir, Hihada och Adin Helja bor bredvid stationen som leder spillvärme från kolkraftverket i Kakanj till 100 av hushållen i deras samhälle Doboj. Foto: Victori Brott
Långt ifrån alla i Bosnien-Hercegovina har kunnat ersätta veden med centralvärme.
Foto: Victor Brott
Långt ifrån alla i Bosnien-Hercegovina har kunnat ersätta veden med centralvärme. Foto: Victor Brott
Corovic Zeno är glad åt sjukstugan i som spar mycket tid för honom. GAP-projektet har bidragit till att sjukstugan i Kakanj kunnat bli verklighet.
Foto: Victor Brott
Corovic Zeno är glad åt sjukstugan i som spar mycket tid för honom. GAP-projektet har bidragit till att sjukstugan i Kakanj kunnat bli verklighet. Foto: Victor Brott
Program och projekt

Nu slipper vi den dåliga luften

Publicerad: den 29 juni 2009

Uppdaterad: den 30 april 2010

En nyhet med GAP är den fond för investeringar som Sida bidrar till. Genom kampanjer i media uppmanas medborgarna att skicka in förslag till investeringar som behöver göras i kommunen. Besluten fattas sedan i en öppen och demokratisk process.

- Luften var fruktansvärd här förut. Under vintern var luften så förorenad att det inte var någon sikt alls vid 11-tiden på dagen, säger Mirha Kulovic som samordnar de investeringar som GAP bidrar till i kommunen Kakanj.

 Spillvärme från det stora kolkraftverket i Kakanj utnyttjas nu för att värma upp 100 bostäder i det lilla samhället Doboj strax intill och ytterligare 239 hushåll ska anslutas. Tidigare har de eldat med kol och ved.

- Det här blir inte billigare för oss men luften har blivit renare. Det är stor skillnad! säger Adin Helja som bor i ett av husen som värms upp med spillvärmen.

Projektet har delvis finansierats genom GAP:s fond för investeringar i kommunerna som Sida bidrar till med 45 miljoner kronor. 

Kan rädda liv

Ett annat exempel är en sjukstuga i Kakanj. Den öppnade i oktober 2007 och GAP har bidragit med drygt 280 000 kronor ur fonden.

– Det mest dramatiska som har hänt idag är att vi var tvungna att dra ut en nagel som var infekterad, berättar sjuksköterskan Haracic Saniha.

Men sjukstugan är utrustad för att klara betydligt värre saker än så. Här finns både läkare och sjuksköterska och utrustning för att bland annat kunna ge första hjälpen, ta EKG och behandla människor i chock.

Mellan 15-30 patienter besöker sjukstugan per dag. Corovic Zeno är en av patienter som kommer hit regelbundet för att mäta blodtrycket och sockerhalten i blodet. Det tar fem minuter för honom att gå hit. Närmaste sjukhus ligger sex kilometer bort men varje besök där tar ändå cirka två timmar med väntetider.

Ökad demokrati

Det finns flera syften med GAP:s stöd till de här mindre investeringarna. Medborgarna får ökat inflytande genom att de föreslår projekt som sedan väljs ut i en öppen demokratisk process. Upphandlingarna är också offentliga och följer EU:s direktiv. Det minskar risken för korruption och ger kommunerna erfarenhet av att hantera upphandlingar på samma sätt som kommunerna i EU:s medlemsländer.

I juni 2009 gick startskottet för 31 nya projekt. GAP bidrar med drygt 14,5 miljoner kronor, eller 30 procent, av den totala kostnaden. Resten står kommunerna själva för.
Bland de nya projekten finns till exempel utbyggnad av ett dagis för 50 barn, bättre dricksvatten i Breza och översvämningsskydd i Prozor/Rama.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.