Lär känna Bosnien och Hercegovina

Bosnien och Hercegovina

Publicerad: den 16 juni 2009

Uppdaterad: den 5 oktober 2011

Dagens Bosnien-Hercegovina uppstod 1991 ur spillrorna av det sönderfallande Jugoslavien och föll i sin tur nästan genast isär i ett förödande inbördeskrig. Ännu många år efter fredsuppgörelsen 1995 är den inre splittringen stor.

Trots att de flesta av landets invånare var slaver och talade samma språk kom många av dem när kriget bröt ut att se sig inte i första hand som bosnier utan som serber (ortodoxt kristna), kroater (romerska katoliker) eller bosnjaker (muslimer) med helt olika drömmar om en nationalstat.

I kriget dödades hundratusentals människor, ännu fler drevs på flykt och stora områden blev ”rensade” på invånare som tillhörde ”fel” folkgrupp.

Omvärlden lyckades först i och med Daytonavtalet 1995 få slut på dödandet och en mödosam process för att skapa fred, demokrati och drägliga levnadsförhållanden tog vid. Idag har många flyktingar och fördrivna visserligen kunnat återvända och gemensamma institutioner har byggts upp. Men det har varit svårt att få landet att fungera som en enad nation, och i nästan alla politiska val har invånarna främst röstat efter folkgrupp.

Den bosniska tragedin på filmduken

Filmregissören Danis Tanovic har gjort flera filmer om konflikten i sitt hemland. Sommaren 2011 hade hans film ”Cirkus Columbia” premiär i Sverige. Den skildrar med värme och humor en idyllisk liten ort i Bosnien strax innan kriget bröt ut och hur livet och relationerna mellan människorna förändrades. År 2001 fick Tanovic, som under en del av inbördeskriget arbetade som dokumentärfilmare för den bosnjakdominerade bosniska armén, en Oscar för debutfilmen ”Ingenmansland”, som utspelar sig under själva kriget.

 
Uppgifterna har tagits fram i samarbete med Utrikespolitiska Institutet

 

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.