En bonde visar besökande experter hur viktigt det är för honom få formell rätt att bruka skogen och få råd om återplantering.
Foto: Sida

En bonde visar besökande experter hur viktigt det är för honom få formell rätt att bruka skogen och få råd om återplantering. Foto: Sida

Program och projekt

En miljon bönder får rätt att bruka skog och betesmark

Publicerad: den 24 juni 2009

Uppdaterad: den 30 april 2010

Rätten till ett hållbart nyttjande av skog och betesmark är nu till stor del en kommunal angelägenhet i Albanien. Ett Sida-stött projekt har påverkat lagändring och beslut i ministerrådet.

Bönder och andra enskilda markägare har därmed börjat få nyttjanderätt på små men för dem värdefulla skogs- och betesmarker som de kan utnyttja på enligt reglerade skötselplaner.

Hoppfullare framtid för landsbygden

Den formella rätten att nyttja marken ger inte bara trygghet och ökade inkomster. Det bidrar även till en hoppfullare framtid för den albanska landsbygden, där fattigdomen fortfarande är utbredd.

60 procent den här typen av produktiv mark bestämmer kommunerna nu själva över. På de lokala myndigheternas ansvar finns bland annat att dra fastighetsgränser, utfärda lagfarter och tillsammans med de organiserade skogsägarna upprätta och granska skötselplaner.

För att klara av det behöver kommunförvaltningarna stärkas med bättre kunskaper, rutiner och verktyg för informationsteknik.

Det här är några av resultaten som ett Sida-stött projekt i Albanien bidragit till. Projektet har genomförts av en holländsk enskild organisation, SNV, som är specialiserad på att utveckla möjligheterna för fattiga människors försörjning och inkomster genom egen verksamhet.

Organisering viktigaste framgångsfaktorn

Under tre år har projektet hjälpt särskilt små skogsägare att organisera sig.

Viktigast i projektet har varit att driva frågan att decentralisera beslutsmakt och förvaltning för ägande och skötsel av lokala skogs- och betesmarker. SNV började i liten skala i några albanska kommuner och lyckades sprida framgångsrika metoder för organisering till fler områden.

Nu finns en nationell organisation för skogsbönder dit flera regionala förbund är anslutna. De har börjat ge service till medlemmar. Att skapa förbunden och hitta gemensamma mål var avgörande för att påverka regeringen och lagstiftarna i Tirana.

Ungefär en miljon småbönder berörs av den nya lagstiftningen.

Nötter och örter ger viktiga inkomster

I de tre distrikt – Korça, Kukes och Diber – där projektet huvudsakligen genomfördes är inte bara småskalig skogsavverkning viktig för skogsböndernas inkomster. Familjerna samlar också nötter, kastanjer och örter för medicinska och aromatiska ändamål.

När allt fler fått nyttjande- eller äganderätt och är organiserade har man börjat studera och tillämpa modernare metoder för odling, förädling och marknadsföring. Planteringar av ek är ett exempel.

Skogsbönder från olika länder lärde av varandra

Flera erfarenhetsutbyten genomfördes som en del av projektet. Bland annat besökte skogsbönder från Armenien, Kosovo, Bosnien-Hercegovina och Makedonien kollegor i Albanien. Några familjer besökte Österrike för att lära sig mera om odling och förädling av medicinalväxter.

Kvinnor bör få plats i styrelserna

Ett mål i projektet har varit att stärka kvinnors möjligheter att delta i de nya skogsägarorganisationerna. Kvinnor har en traditionell roll på den albanska landsbygden.

Projektet försöker få kvinnor att bli ledare i de nya skogsägarföreningarna.

Flera aktiviteter i projektet har handlat om att påverka både mäns och kvinnors attityder till idén att kvinnor också skall ta plats i skogsägarföreningarnas styrelser. Det är en process som kommer att ta tid.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.