I över 60 år har konflikten mellan Israel och Palestina pågått. När framsteg i fredsprocessen gjorts har de snart följts av motgångar.
Sveriges och EU:s arbete på Västbanken och i Gaza bygger på en tvåstatslösning som parterna ska förhandla fram. Utgångspunkten är 1967 års gränser men i dag är läget låst.
På Västbanken finns den fatahdominerade officiella palestinska myndigheten. Men Gazaremsan styrs i praktiken av Hamas. Det, i kombination med Israels blockad, gör det svårt för de palestinska myndigheterna att agera i Gaza. Och så länge Gaza kontrolleras av Hamas kommer sannolikt Israels blockad av Gazaremsan fortsätta. Det skapar ett låst politiskt läge.
Under kriget i Gaza i början av 2009 dödades mer än tusen personer, varav många civila. Många fler skadades eller blev hemlösa.
Katastrof – en vardag i Gaza
Under kriget förlorade många gazabor sina hus och viktig infrastruktur blev förstörd. Fyra av fem gazabor lever på humanitärt stöd från omvärlden och det privata näringslivet har i princip kollapsat.
Behovet av byggnadsmaterial är stort. Hus, elnät, vatten- och avloppssystem behöver byggas upp igen. Men Israels blockad tillåter inte att sådana varor kommer in i Gaza. I stort sett bara mediciner och mat är tillåtet. En del otillåtna varor letar sig ändå fram via de hundratals tunnlar som finns vid Gazas södra gräns mot Egypten.
Ett örike på land
På Västbanken är situationen bättre än i Gaza. Men fortfarande lever ungefär hälften av befolkningen i fattigdom. Mellan 30 och 40 procent är utan fast arbete.
Medan Gaza är helt inspärrat så är problemet på Västbanken att landområden styckats upp i mindre öar. Israels separationsbarriär och andra rörelsehinder stänger effektivt av landområden från varandra. Resultatet är bl a en svag ekonomisk utveckling och begränsningar i möjligheter till sjukvård och utbildning. Stora delar av separationsbarriären har byggts på palestinsk mark Internationella domstolen i Haag har slagit fast att de delar av barriären som byggs på ockuperad mark strider mot folkrätten.
På Västbanken, inklusive Östra Jerusalem som också ockuperades 1967, finns i dag nästan en halv miljon bosättare. Enligt den israeliska organisationen B’T Selem finns nu bosättningar på ungefär 40 procent av Västbankens mark.
För att ta sig från en del till en annan tvingas palestinier stå i timslånga köer till de passager som kontrolleras av israelisk militär. Ingen kan vara säker på att komma igenom.
Dragkamp om den heliga staden
Jerusalem är en viktig stad både för judar, muslimer och kristna. Israel menar att Jerusalem är deras huvudstad, vilket inte accepterats av FN och internationella organisationer. Även palestinierna ser Östra Jerusalem som huvudstad i en framtida palestinsk stat.
I Östra Jerusalem bor drygt en kvarts miljon palestinier. Men de drabbas allt oftare av vräkningar och svårigheter med byggnadstillstånd för bostäder. Samtidigt växer den palestinska befolkningen i Jerusalem och bristen på bostäder är stor. Många bygger till slut utan tillstånd riskerar att tvingas riva huset när det byggts klart.
Sveriges fokusområden i Västbanken/Gaza:
- Främja fredsbyggande och fredsprocessen.
- Främja ett demokratiskt palestinskt statsbyggande.
Läs mer om Sidas arbete i Västbanken/Gaza.
