Västbanken och Gaza

Utvecklingen i Västbanken och Gaza

Publicerad: den 17 juni 2009

Uppdaterad: den 19 december 2012

Tänk dig att inte veta om du kan ta dig till sjukhus om du blir sjuk. Att inte vara säker på att kunna komma till jobbet eller att någon plötsligt river ditt hus och tar över marken du äger. Hur mycket du än protesterar hjälper det inte. Så ser vardagen ut för många palestinier.

I över 60 år har konflikten mellan Israel och Palestina pågått. När framsteg i fredsprocessen gjorts har de snart följts av motgångar.

Sveriges och EU:s arbete på Västbanken och i Gaza bygger på en tvåstatslösning som parterna ska förhandla fram. Utgångspunkten är 1967 års gränser men i dag är läget låst.

På Västbanken finns den Fatahdominerade officiella palestinska myndigheten. Men Gazaremsan styrs i praktiken av Hamas. Det, i kombination med Israels blockad, gör det svårt för de palestinska myndigheterna att agera i Gaza. Och så länge Gaza kontrolleras av Hamas kommer sannolikt Israels blockad av Gazaremsan fortsätta. Det skapar ett låst politiskt läge.

Under kriget i Gaza i början av 2009 dödades mer än tusen personer, varav många civila. Många fler skadades eller blev hemlösa.

Katastrof – en vardag i Gaza

Under kriget förlorade många gazabor sina hus och viktig infrastruktur blev förstörd. Fyra av fem gazabor lever på humanitärt stöd från omvärlden och det privata näringslivet har i princip kollapsat.

Behovet av byggnadsmaterial är stort. Hus, elnät, vatten- och avloppssystem behöver byggas upp igen. Men Israels blockad tillåter inte att sådana varor kommer in i Gaza. I stort sett bara mediciner och mat är tillåtet. En del otillåtna varor letar sig ändå fram via de hundratals tunnlar som finns vid Gazas södra gräns mot Egypten.

Situationen förvärrades åter under hösten 2012, när nya strider blossade upp mellan Gaza och Israel. Antalet döda i Gaza uppgick till över 100 personer, vilket är långt färre än 2009. Den materiella förödelsen blev relativt lindring när man ser till antalet totalförstörda hus, men långt fler kringliggande byggnader fick omfattande skador, däribland flera skolor.

Ett örike på land

På Västbanken är situationen bättre än i Gaza. Men fortfarande lever ungefär hälften av befolkningen i fattigdom. Arbetslösheten varierar mellan områdena. På Västbanken låg arbetslösheten 2010 på cirka 15 procent medan den i Gaza var närmare 40 procent. Samma år var över 60 procent av 20 – 24 åringarna i Gaza utan jobb.  

Medan Gaza är helt inspärrat så är problemet på Västbanken att landområden styckats upp i mindre öar. Israels separationsbarriär, som muren kallas, och andra israeliska restriktioner som ska skydda israeliska bosättningar på ockuperat område, stänger effektivt av landområden från varandra. Resultatet är bland annat en svag ekonomisk utveckling och begränsningar i möjligheter till sjukvård och utbildning. Stora delar av separationsbarriären har byggts på palestinsk mark Internationella domstolen i Haag  har slagit fast att de delar av barriären som byggs på ockuperad mark strider mot folkrätten. För att ta sig från en del till en annan tvingas palestinier stå i timslånga köer till de passager som kontrolleras av israelisk militär. Ingen kan vara säker på att komma igenom. 

Enligt den israeliska organisationen B’T Selem  finns nu israeliska bosättningar på ungefär 40 procent av Västbankens mark. Detta möjliggörs eftersom Israel trots Osloavtalet fortfarande kontrollerar merparten av Västbanken. Bosättningarna expanderar i strid med folkrätten och konsekvensen är att de palestinska områdena töms på folk. 1992 fanns cirka 100 000 israeliska bosättare på Västbanken, idag uppgår antalet till 500 000 inklusive Östra Jerusalem. Förutom muren och restriktionerna är Israeliska bosättares ofta våldsamma aktiviteter i de palestinska områdena en viktig orsak till att palestinierna lämnar sina hus. Förstörelse av palestinsk egendom och kränkningar av palestinska rättigheter i strid med folkrätten är vanligt förekommande. Tusentals palestinier har lämnat områdena och i dag finns bara cirka 150 000 palestinier kvar i det mest utsatta av de ockuperade områdena.

Dragkamp om den heliga staden

Jerusalem är en viktig stad både för judar, muslimer och kristna. Israel menar att Jerusalem är deras huvudstad, vilket inte accepterats av FN och internationella organisationer. Även palestinierna ser Östra Jerusalem  som huvudstad i en framtida palestinsk stat.

I Östra Jerusalem bor drygt en kvarts miljon palestinier. Samtidigt expanderar de israeliska bosättningarna även här och palestinierna drabbas allt oftare av vräkningar och svårigheter med byggnadstillstånd för bostäder. Samtidigt växer den palestinska befolkningen i Jerusalem och bristen på bostäder är stor. Många bygger till slut utan tillstånd riskerar att tvingas riva huset när det byggts klart.

Sveriges fokusområden i Västbanken/Gaza:

  • Främja fredsbyggande och fredsprocessen.
  • Främja ett demokratiskt palestinskt statsbyggande.

Läs mer om Sidas arbete i Västbanken/Gaza.

 

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.