Några pojkar fyller dunkar med vatten på en vattenreningsstation i Khan Younis, Gaza.
Foto: Ali Ali/EPA/Scanpix

Några pojkar fyller dunkar med vatten på en vattenreningsstation i Khan Younis, Gaza. Foto: Ali Ali/EPA/Scanpix

Program och projekt

Vattenbrist skapar stora problem

Publicerad: den 8 oktober 2009

Uppdaterad: den 7 september 2012

Tillgången till vatten och sanitet är ett stort problem i Gaza. Israels isoleringspolitik för Gaza gör det svårt att reparera och bygga upp avloppsreningsverk och ledningar. Konsekvenserna har även börjat märkas på palestiniernas hälsa. Spädbarnsdödligheten har ökat liksom vattenburna sjukdomar som diarré och hepatit.

Dricksvattnet i Gaza uppfyller inte de minimikrav för kvalitet  som WHO (Världshälsoorganisationen) rekommenderar.  Saltvatten tränger in i grundvattnet, som också innehåller alltför höga nitrathalter på grund av orenat avlopp; särskilt farligt för små barn.

De förnybara vattenresurserna i området är bland de mest begränsade i världen. Och palestinierna använder en allt mindre andel av dem. Bara en femtedel av Israels och Palestinas gemensamma vattenresurser används av palestinier. Det är en mindre andel än i början av 1990-talet, innan israeler och palestinier ens började diskutera fördelning av vattnet.

Den begränsade tillgången på vatten får konsekvenser för jordbruket. Enligt en rapport från världsbanken går palestinierna miste om 100 000 arbetstillfällen på grund av vattenbristen. Dessutom slukar kostnaden för vatten en stor andel av hushållens inkomster, ungefär 8 procent. För de fattiga är siffran dubbelt så hög.

Brist på avloppsrening en hotande miljökatastrof

I norra Gaza har vi under många år samarbetat med bland andra Världsbanken och EU för att bygga ett avloppsreningsverk i Beit Lahia, i ett projekt kallat NGEST  - Northern Gaza Emergency sewage treatment plant. Efter att finansieringen var klar dröjde det ändå innan bygget kunde genomföras, beroende på blockaden.

 – Situationen blev till slut ohållbar, berättar Magdalena Svensson på Sida. I flera års tid har avloppsvattnet gått orenat till tillfälliga dammar som bildade en enorm avloppssjö , mitt i ett tättbefolkat område. 2007 brast vallen till en av dammarna och fem människor drunknade i avlopp.

Trots stora hinder att få in utrustning och byggmaterial gick arbetet framåt och i dag går avloppsvattnet till nyanlagda bassänger som grävts i ett obebott område. Och det nya avloppsreningsverket har äntligen kunnat byggas. Anläggningen ska vara i bruk i slutet av år 2013.

– I Gaza är bristen på rent vatten ett av de största problemen och om inte avloppsreningsverk byggs kommer avloppsvattnet fortsätta filtreras från bassängerna ner i grundvattnet, säger Magdalena Svensson.

Dessutom pumpas mycket avloppsvatten orenat ut i havet, vilket påverkar hela Medelhavsregionen.

Lokala material får projekt att fungera

Ett projekt som fungerat ganska bra trots alla problem med att få in utrustning i Gaza syftar till att förbättra avrinning och sanitet i tättbebyggda områden. Då det väl regnar på Västbanken och i Gaza regnar det mycket och tanken är att regnvattnet ska kunna samlas in, renas lokalt och återföras till grundvattnet. Dessutom kopplas flyktingläger och bostadsområden in på avloppsnätet.

– Det arbetet har pågått i över tio år och från början var svenska ingenjörer med och designade, berättar Magdalena Svensson. Nu leder den palestinska vattenmyndigheten arbetet, med olika bygg- och ingenjörsföretag i Gaza . Arbetet är arbetsintensivt och anpassat efter lokala förhållanden. Så långt det går använder man lokala byggmaterial. Samarbetet bidrar till jobb i Gaza, och det går sakta framåt.

Läs mer om situationen i Gaza i en rapport från FN, Gaza in 2020: A liveable place? 

 

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.