Bergen i Himalaya fungerar som ett vattentorn för 1,3 miljarder människor. Tio av världens största floder rinner upp i Himalaya. I och med detta är mer än 3 miljarder människor beroende av vattenkraft eller andra resurser från Himalaya.
Monsunklimatet i östra och centrala Himalaya ger extrema väderomslag, där 80 procent av nederbörden faller under tre månader. Resten av året är oerhört torrt. Klimatutvecklingen innebär att mer energi tillförs i atmosfären, vilket kan innebära mer regn under kortare tid och ännu längre torrperioder.
– Detta är ett gigantiskt problem i hela regionen. Människor kommer att vara tvungna att spara vatten under längre perioder, säger Mats Eriksson, avdelningschef för ICIMOD.
När glaciärerna smälter bildas det nya sjöar som lägger sig som stora dammar bakom bergsryggarna. Då och då sprängs fördämningarna. Kraftiga störtfloder med sten, grus och jord som samlats i sjöarna spolar bort broar, vägar, vattenkraftverk, hus och vetefält.
I norra Pakistan, där det är vanligt med störtfloder, försöker befolkningen göra meterologiska bedömningar. När molnen hopar sig vet de att det regnar eller snöar hårt uppe i bergen. De ligger då vakna på nätterna med skorna på eller söker skydd på bergssluttningar.
Invånare i området har under lång tid byggt sina hus på pålar för att skydda sig mot störtfloder. Husen byggs och jordbruksmark odlas där riskerna för jordskred är som minst.
– Vårt arbete går ut på att identifiera metoder som människor använder för att anpassa sig till klimatet. Vi arbetar sedan tillsammans med att förbättra dessa istället för att införa nya metoder som inte passar in i den lokala strukturen, fortsätter Mats Eriksson.
I Himalaya bor 200 miljoner människor. Fattigdomen är utbredd och det saknas skolor, vägar och infrastruktur. Försörjningsmöjligheterna är få. Konkurrensen om vattenresurserna är en bidragande orsak till konflikter i området.
Trots att bergen är livsavgörande för miljarder människor är kunskapen om hur Himalaya påverkas av den globala uppvärmningen bristfällig.
– Vi försöker få mer kunskap om hur klimatförändringarna påverkar Himalaya för att kunna fatta bättre beslut, fortsätter Mats Eriksson.
Från sin bas i Katmandu, Nepal, förser ICIMOD länderna Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Burma, Nepal och Pakistan med kunskap och utbildning.
Genom att sprida bra exempel på traditionella metoder kan människor i Himalaya bättre anpassa sig till varierande väder. Goda exempel och kunskaper används också för att påverka myndigheter i regionen så att bättre lagar, riktlinjer och stöd utformas.
– Sidastödet har varit oerhört betydelsefull, vi har kunnat lyfta de här frågarna på ett helt annat sätt. Idag är allt fler intresserade av hur de här problemen kommer att påverka de miljarder människor som bor nedströms, säger Mats Eriksson.
