När Svenska Miljösekretariatet i Asien gjorde en utvärdering av miljöproblemen i regionen så var ett av de viktiga problem som lyftes fram användningen av bekämpningsmedel. Gifterna flödar in i länder som Laos och Kambodja, det senare ibland kallat ”the pesticide industry haven”. Lagstiftningen runt kemikalier är särskilt svag här, och det gör att stora tillverkare i Kina och Vietnam ser Kambodja som en bra marknad för bekämpningsmedel, även sådana som är förbjudna i deras egna hemländer.
Kemikalieinspektionen (KEMI) arbetar sedan många år för att minska giftanvändningen i regionen, genom stöd från Sida. Ett av programmen heter Integrated Pest Management, som drivs av FAO och där bland annat enskilda bönder får lära sig att minska sin giftanvändning genom så kallade Farmer Field Schools. Alexandra Wachtmeister, miljörådgivare på Sida, besökte Battambangprovinsen i nordvästra Kambodja och mötte flera bönder som deltog i utbildningen:
– Det roliga var att höra hur positiva många var när de fick se effekterna på sin skörd. I början när Farmer Field Schools drog igång var många skeptiska, de trodde att det handlade om ännu en försäljare som ville pracka på dem en ny produkt, säger Alexandra Wachtmeister. En bonde jag träffade sa att ’förr ville vi ha de starkaste bekämpningsmedlen, nu vill vi ha de minst skadliga’.
Under den 16 veckor långa utbildningen, från sådd till skörd, får bönderna tillsammans testa olika metoder och se vilka faktorer som påverkar skörden. Till hjälp har de den utbildare som kommer på besök en gång i veckan.
Alla insekter inte skadliga
Mängden bekämpningsmedel varieras på olika delar av fälten, och mer biologiska metoder testas, som att täcka rötterna med gräs för att bättre bevara fukt och näring. Ett viktigt experiment är att testa om en insekt verkligen är skadlig genom att fånga in den och sedan studera den i ett ”insektszoo”. Det visar sig att alla insekter inte är skadliga för skörden, en del till och med äter skadeinsekter och kan därför vara värdefulla. Att lära sig göra egna fruktbaserade gödningsblandningar är ett annat populärt inslag.
– Att tjäna mer pengar har varit en viktig drivkraft för bönderna att medverka i projektet, och jag mötte många som talade om hur de fått större grönsaker , som dessutom smakade bättre, berättar Alexandra Wachtmeister. ’Nu kan jag sälja till restauranger och får mer betalt’, berättade en kvinna för mig.
Till avlägsna byar som de i Battambang kommer regelbundet en försäljare ut med olika bekämpningsmedel. Ofta saknar han eller hon kunskap om vad medlen innehåller och hur de ska användas. Att etikettens text bara står på kinesiska eller vietnamesiska gör det ännu svårare.
Ökad kunskap om innehållet
Eksem, allergier och huvudvärk är exempel på de hälsoproblem som drabbar bönderna efter upprepad användning. Akutförgiftningar är också ett problem, särskilt som giftdunkarna oftast förvaras hemma.
Genom att utbildaren förklarar betydelsen av de olika färgerna på etiketterna, lär sig bönderna avgöra graden av giftighet i medlen. Tidigare kan de ha blivit övertalade av försäljaren att köpa tre olika medel. Nu lär de sig också att alla tre kan ha innehållit samma verksamma komponent, ochatt en lägre dosering räcker.
– I de byar jag besökte hade många bönders utgifter för bekämpningsmedel sjunkit från upp till 75 USD per år ner till 12 USD per år, och skördarna var bättre, berättar Alexandra. En kvinna jag träffade berättade att: ’jag känner mig friskare och starkare nu. Först trodde inte bekämpningsmedelförsäljerskan på mig när jag sa det, men efter att ha testat några av mina hälsosamma grönsaker ville hon också gå utbildningen!’
Det nuvarande Integrated Pest Management programmet pågår till 2013 Även om de bönder som deltagit i utbildningen snabbt ser tydliga fördelar av att ändra sitt jordbruk, så tar det lång tid innan man kan tala om ett minskat användande av bekämpningsmedel i hela regionen. Det säger Ule Johansson som arbetar med programmet på Kemikalieinspektionen:
– Att utbilda de som sedan ska bli utbildare, det är en lång process. Man måste ju komma över någon slags brytpunkt så att tillräckligt många utbildare finns i länderna för att det ska gå vidare av sig självt. Vi räknar med att det tar en 10 år. Först då kan man se de verkliga resultaten av Sidas satsning.
Arbetet för en giftfri miljö i Sydostasien är en långsiktig process. Men det finns positiva delmål att lyfta fram, berättar Ule Johansson. Som att Laos förbjudit några av de farligaste produkterna, att ett regionalt nätverk av myndigheter som arbetar med kemikaliefrågan har etablerats och att nya odlingsmetoder sprider sig. Metoder som hjälper bönder i Battambang att få bättre skördar och mindre hälsoproblem.
Lyssna även på Vetenskapsradions inslag om bekämpningsmedel i Sydostasien, där Ule Johansson är intervjuad.
