Bildspel
Representanter från provinsregeringen, NGO:s, politiska partier och det civila samhället diskuterar klimatförändringsfrågor i Tabanan på Bali.
Foto: SEI
Representanter från provinsregeringen, NGO:s, politiska partier och det civila samhället diskuterar klimatförändringsfrågor i Tabanan på Bali. Foto: SEI
En grupp män i Lombok, Indonesien diskuterar katastrofrisker och klimatförändringar under ett av de lokala möten som hölls för att sammanställa rapporter för kunskapsplattformen.
Foto: A.Salamanca/SEI-Asia
En grupp män i Lombok, Indonesien diskuterar katastrofrisker och klimatförändringar under ett av de lokala möten som hölls för att sammanställa rapporter för kunskapsplattformen. Foto: A.Salamanca/SEI-Asia
program och projekt

Delad kunskap ger bättre klimatanpassning

Publicerad: den 15 november 2011

Uppdaterad: den 24 november 2011

För att stärka arbetet med klimatanpassning i Asiens länder behövs mer kunskap och ett bättre utbyte av erfarenheter. En nyskapad regional plattform ska ge dem som jobbar med klimatanpassning rätt verktyg för att bättre kunna utveckla kapaciteten på alla samhällsnivåer.

Den regionala kunskapsplattformen för anpassning till klimatförändringar i Asien lanserades 2009. Med målet att utveckla den regionala kapaciteten för anpassning fokuserar den på tre olika delar: 1) dela kunskap, 2) ta fram ny kunskap och 3) tillämpa kunskapen.

Det första steget i arbetet har varit att besöka de 13 fokusländer i Asien som plattformen involverar, för att veta hur situationen ser ut idag. Det berättar Roopa Rakshit, coordinating team leader för plattformen på UNEP, en av de två organisationer som tillsammans genomför arbetet, med finansiellt stöd från Sida.

– Vi har besökt länderna för att ta reda på vad som görs inom anpassningsområdet, vilken kunskap som finns och hur behoven ser ut. Genom de olika nationella partners vi valt ut har vi fått hjälp att komma i kontakt med rätt aktörer bland frivilligorganisationer, myndigheter eller internationella organ. Därefter har vi sammanställt en bakgrundsrapport för varje land.

Vissa länder har varit svårare att sammanställa en rapport ifrån, som Burma, där det inte har gått att få träffa rätt personer, eller Kina, där storleken på landet gjort att de varit tvungna att koncentrera sig på vissa regioner.

Att dela med sig av kunskap och erfarenheter och sprida det till aktörer på olika nivåer, det är en viktig del av plattformens arbete i regionen. Informationsutbytet sker bland annat genom de tematiska seminarier som hålls i Bangkok varannan månad. Eftersom de flesta regionala organisationer man arbetar med har ett kontor i knytpunkten Bangkok, kan man nå många av aktörerna här. De kan de i sin tur sprida vidare informationen från seminarierna till sina hemländer och därmed nå ut till fler.

Ämnena för seminarierna skiftar, från anpassning på lokalnivå och kustsamhällenas utmaningar via jämställdhet och hälsa, till den privata sektorns och medias roll. Lika viktig som själva föreläsningen är de deltagande gruppövningarna som hålls under seminariet, där olika rekommendationer tas fram för publicering.

Webbportalen www.asiapacificadapt.net fungerar som en viktig samlingspunkt för all den anpassningsinformation som plattformen genererar, tillgänglig för experter, policymakers och andra nationella och lokala aktörer. Ett elektroniskt nyhetsbrev med senaste information skickas även ut varje månad till 4000 mottagare.

Roopa Rakshit berättar att den feedback hon mött vad gäller plattformens resultat varit väldigt positiv. De får ständigt många inbjudningar från olika håll att dela med sig av arbetet med plattformen.

– Vi har också fått mycket positiv respons på de goda exempel om anpassningsåtgärder, som vi skrivit om i de nyhetsbreven, där folk skriver att de varit användbara för deras rapport eller paper. Och många skriver och berättar om sina egna erfarenheter som vi kan skicka vidare, säger Roopa Rakshit.

Höjdpunkten från plattformens första två verksamma år har varit det tvådagars forum som hållits under oktober månad, Asia-Pacific Climate change forum. År 2010 kom över 800 av världens främsta klimatanpassningsexperter, från olika internationella frivilligorganisationer, givarorganisationer, myndigheter, forskningsinstitut och universitet. 2011 blev forumet dessvärre inställt på grund av översvämningarna.

– Om man kan samla 800 personer som representerar en stor mängd olika organisationer, då kan man sprida mycket kunskap vidare genom att de tar med sig informationen hem. För många människor är frågan om klimatanpassning fortfarande ett nytt begrepp och det handlar om att öka folks medvetande på alla nivåer, säger Roopa Rakshit.

 

Fakta – Regional Climate Change Adaptation Knowledge platform for Asia:

Den regionala kunskapsplattformen för anpassning till klimatförändringar finansieras av Sida och är ett samarbete mellan Sveriges miljösekretaritat Asia (SENSA), Stockholm Environment Institute (SEI), och FN’s miljöprogram (UNEP) där de två senare genomför aktiviteterna. En ytterligare samarbetspartner i delar av projektet är Asia-Pacific Advanced Network (APAN) Projektperiod: 2009-2012.

Syftet med plattformen är att effektivare kunna dela information om klimatanpassningsarbete och utveckla anpassningskapaciteten i Asiens länder.

13 fokusländer är med i plattformsarbetets första fas: Bangladesh, Bhutan, Kambodja, Kina, Indonesien, Laos, Malaysia, Burma, Nepal, Sri Lanka, Filippinerna, Thailand, och Vietnam.

Exempel på genomförda aktiviteter:

 • Webbportalen www.asiapacificadapt.net skapad för effektivt tvåvägsflöde av information

• Ett stort antal policysammanfattningar och skrivbordsstudier har tagits fram, t.ex. studien ”Desktop Study on Assessment of Capacity Gaps and Needs of South East Asian Countries.”

• Färdiga bakgrundsrapporter från Bangladesh, Kambodja, Nepal, Thailand, Vietnam, Sri Lanka, Laos och Malaysia. Arbetet med att sammanställa rapporter från Indonesien, Kina och Filippinerna pågår.

• 7 seminarier genomförda i Bangkok under 2010-2011

• Asia-Pacific Climate Change Adaption Forum, i oktober 2010 

• Landspecifika aktiviteter för tillämpning av ny kunskap i alla 13 länder

• E-kommuniké, ett nyhetsbrev som skickas ut varje månad och uppmuntrar till att dela erfarenheter, sprida information om nya initiativ och events.

Sidansvarig:

Adapting to a Changing Climate

Regeringens särskilda Klimatsatsning
Foto: Sida
Projektet är ett av många som fått stöd genom Regeringens särskilda klimatsatsning 2009-2012. En broschyr om satsningen och dess resultat togs fram till Klimatkonferensen COP17 i Durban i november 2011.
 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.