Ett oerhört viktigt steg mot att befästa demokratin i Östtimor gjordes i och med de president- och parlamentsval som hölls under våren och sommaren 2012. Det var första gången sedan självständigheten som landets egna myndigheter genomförde valen, om än med stöd från FN. Valen var lugna och organiserades enligt EU på ett transparent och trovärdigt sätt. Det höga valdeltagandet tyder på en tro på den demokratiska processen hos befolkningen.
Andra tecken på framsteg i arbetet med att stärka rättssektorn är att kapaciteten stärkts i form av utbildade domare, åklagare och försvarare. Vidare har en revisionslag godkänts av parlamentet, vilket banar väg för etableringen av en hovrätt, (som är nästa rättsliga instans).
Ung nation med orolig historia
Östtimor var från mitten av 1600-talet och fram till 1975 en portugisisk koloni. Bara några dagar efter att man utropat sin självständighet invaderade indonesisk militär landet. Den västra delen av ön Timor tillhör idag Indonesien.
Efter många år av hårdfört styre hölls 1999 en folkomröstning om självständighet. En överväldigande majoritet röstade för självständigheten. Men innan de pro-indonesiska milisgrupperna drog sig tillbaka raserade de i princip hela samhället och hälften av landets invånare tvingades på flykt. I den turbulens som följde övertog FN administrationen av landet som sedan blev självständigt 2002.
Efter självständigheten gick Östtimor in i en lugnare fas av utveckling men oroligheter bröt ut igen under 2006 och 2007 då polis och militär drabbade samman. Säkerhetssituationen på Östtimor har sedan dess förbättrats avsevärt.
Efter självständigheten gick Östtimor in i en lugnare fas av utveckling men oroligheter bröt ut igen under 2006 och 2007 då polis och militär drabbade samman. Säkerhetssituationen på Östtimor har sedan dess förbättrats avsevärt och den 31 december 2012 avslutade FN-missionen UNMIT sitt uppdrag på Östtimor.
Oljefyndigheter gör att ekonomin växer
Det finns betydande olje- och naturgasfyndigheter i Timorsjön utanför landets södra kust. Under 2009 kom 95 procent av intäkterna i statsbudgeten från oljeutvinningen.
Under perioden 2008-2009 växte den östtimorianska ekonomin med 10 procent per år och under 2010 var tillväxten i BNP 8,5 procent. Den goda tillväxten tillskrivs oljeinkomster, en återhämtning inom jordbruket, god kaffeexport och kraftigt ökade offentliga utgifter från regeringens sida. Regeringen har satsat på fattigdomsbekämpning, främst genom utbetalningar inom sjukvård, skola och infrastruktur.
Trots inkomster från oljan är Östtimor dock på många sätt ett typiskt jordbruksland där 70-80 procent av invånarna lever på det man själv odlar och saknar avlönat arbete. Sedan självständigheten har fattigdomen på Östtimor ökat med 10 procent till 2007 då hälften av.. Hälften av befolkningen lever levde på mindre än 0,88 dollar om dagen, vilket är den nationella fattigdomsgränsen.
Befolkningstillväxten är bland den högsta i världen men medellivslängden är relativt låg och barnadödligheten hög, även om den senare sjunkit med nästan hälften mellan 2005 och 2010. Det är också vanligt med undernäring bland barn.
Utbildningsnivån i landet är fortfarande låg och det finns många kvinnor och äldre som är analfabeter. Idag är den grundläggande utbildningen obligatorisk och avgiftsfri. Antal barn som börjar grundskolan har också ökat sedan 2005 men fortfarande börjar runt 10 - 30 procent av barnen börjar aldrig i grundskolanförsta klass (2010). Av dem som går i skolan är det också många som inte fullföljer alla sex klasserna.
Östtimor är ett av de länder i världen som mottar mest bistånd per invånare. Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete med Östtimor håller på att fasas ut fram till 2013. EU är dock kvar som en viktig givare och samarbetspartner.
Språkproblem på alla nivåer
Det största lokala språket, tetum, talas av cirka 80 procent av invånarna. Över hälften av östtimorianerna,framför allt de unga, kan även indonesiska eftersom det under ockupationen var landets officiella språk och undervisningsspråk. En del äldre östtimorianer kan portugisiska, som också är den politiska och sociala elitens språk. Ungefär en femtedel av invånarna behärskar portugisiska.
Vid självständigheten beslutades att de officiella språken på Östtimor ska vara tetum och portugisiska.
Sveriges fokusområden på Östtimor:
- Demokrati och mänskliga rättigheter
- Utbildning
